lyckis

Puh, ringde efter mycket vånda till Poe. Hade lite dåligt samvete över att jag var lite väl "på" där när vi träffats och bad om ursäkt. Det sköna var att han var precis så där glad och retig som han var när vi precis hade träffats. Visst, han retades ju självklart för det där som hände uppe på Yran för ett par veckor sedan men det bjuder jag mer än gärna på!

För min del var det verkligen ett befriande samtal och jag känner mig lättad inombords. Saknar och tycker ju fortfarande väääldigt mycket om honom men ska försöka att backa tillbaka. Ingenting blir ju bättre av att jag går och saknar honom. Snarare skrämmer det nog bara bort. Får vara glad för den lilla kontakt jag får fram tills dess att kärleken bleknar...