Vänskap

Jag har en barndomsvän som jag tycker om väldigt mycket. Dessvärre träffas vi i princip aldrig även fast vi bor i samma stad pga olika tider på dygnet. Dock hörs vi per telefon med ojämna mellanrum. Men varje gång vi pratar så känns det som om vi tar upp tråden på en gång igen.
Vi har känt varandra i drygt 30 år vid det här laget och visst, det har varit lite upp och ner (speciellt när vi var yngre) men vi har alltid hittat tillbaka till varandra. Och en annan skön sak med honom är att vi ju känner till varandras familjer och uppväxt vilket gör att vi har många gemensamma minnen.

Tänk när vi t.ex. var ute och körde moppe i elljusspåret fulla på folköl i hans pappas officersmössa. Har nog aldrig fnittrat så mycket. Eller när vi för bara några år sedan var ute i Åkersberga och visade blöjraggarna på det lokala haket var skåpet ska stå. Också en grej som vi skrattar mycket åt fortfarande.
Men det är inte bara flams och skratt. Är nog den kompis jag har som är djupast och som det är lättast att prata känslor och jobbiga saker med. Och som dessutom har stöttat mig jättemycket vad gäller historien med Poe...

Så M, jag tycker SÅ mycket om dig och hoppas att du kommer finnas kvar hos mig för alltid!

Igår var ju dock historien om fyllecellen på Yran det stora samtalsämnet. Men det visade sig att han kastade sten i glashus när jag blivit utskrattad över detta. Han själv hade minsann varit ute ch dansat vilt och under låten "Fame" slängt huvudet bakåt, slagit i ögonbrynet och fått åka in till akuten mitt i natten full och odräglig. Och jag kan bara tänka mig vilken drama queen som trippade in där på akuten. *hahaha*


Kommentarer
Alexandra - Uppsalas största blogg

sv: kul att du är med och tävlar om ett smycke från min webbshop:) <3 gilla gärna inlägget på bloglovin för att öka din chans att vinna :D <3



Blogg: http://vadfanskajagheta.se
2011-08-13 @ 20:30:56


Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback
RSS 2.0/>