lyckis

Är nog fasiken beredd att hålla med alltså! Kunde inte stå emot ingivelsen att ringa till Poe trots att jag egentligen inte vill. Men jag behövde bara höra hans röst igen efter att inte ha pratat sedan i torsdags. Och vad hände? Jo, han var precis som vanligt innan det tog slut. Skojade och skrattade. Vad är det för fel på honom egentligen??? Frågade om han inte har saknat våra dagliga samtal och fick som svar "kanske det kanske". Alltså, han måste vara med rak mot mig. Annars kommer jag aldrig att kunna släppa honom om det nu är det han vill.

Försöker att inte bara skönmåla tankarna om honom. Var ju trots allt väldigt ledsen och besviken på honom flera gånger. Som t.ex. när jag skulle åka upp i mars och han tre dagar innan ringer och säger att jag inte kan komma eftersom han "måste" åka och jobba. Bestämmer man inte det själv när man är egenföretagare?
Sen var det ju väldigt jobbigt det där att han aldrig kunde säga att han tyckte om mig. Nu i efterhand inser jag ju förstås att han kanske inte sa något för att han inte visste om han gjorde det. Men samtidigt så skojade vi om just den biten eftersom han sa att han var helt ovan vid det där med förhållande och vi kom överrens om att så länge han inte sa motsatsen så var läget lugnt.
Ovanpå det här så är vi varandras totala motsatser gällande att planera. Jag gillar att ha koll och planera medan han är helt tvärtom...
Fast trots allt detta så tycker jag om honom väldigt mycket och han har gjort mig trygg när vi har träffats. Har känt mig avslappnad i hans närvaro vilket har varit skönt då jag vanligtvis har svårt att lita på folk och släppa dem inpå livet. Ska jag någonsin få känna samma känsla igen? *suck*