Trist sits
Ni som har läst här tidigare har kanske förstått att jag har en stor längtan efter barn trots att jag är singel. Riktigt känner hur dagarna försvinner en efter en och snart är det för sent.
Senaste dryga året så har jag börjat få så himlans jobbiga mensperioder med världens störtblödningar. Så i går var jag äntligen iväg på mitt livs första gyn-undersökning (bara träffat barnmorskor förr). Hon gjorde ett ultraljud på livmodern och äggstockarna och det såg tydligen bra ut. Men för att komma till rätta med blödningarna så att jag ska få ett drägligt liv även dessa dagar i månaden så ville hon att jag skulle överväga en hormonspiral. Problemet med en hormonspiral är ju det att när man väl satt in den krävs det lite planering om jag nu skulle träffa någon som jag vill sätta fart på barnproducerandet med. Sen sitter det hormonet i ett tag efteråt när man tagit ut spiralen.
Alternativ två var minipiller. Då är det iaf bara en månads förskjutning på graviditetsmöjligheten.
Alternativ tre är att helt enkelt försöka minimera blödningarna genom att äta Cyklokapron.
Som det känns nu så kommer jag att försöka med alternativ tre till att börja med. Sen får jag stå ut med allt det där andra som mensen innebär vad gäller magkramper osv. För jag vill absolut inte äventyra chansen att kunna bli gravid på något sätt.
Kändes faktiskt ganska trist att få höra detta. Visst, det går ju att avhjälpa och jag är inte döende i alla fall. Men det där med barn har blivit en sån himla stor grej för mig att det här gör mig ännu mer stressad över situationen.
Senaste dryga året så har jag börjat få så himlans jobbiga mensperioder med världens störtblödningar. Så i går var jag äntligen iväg på mitt livs första gyn-undersökning (bara träffat barnmorskor förr). Hon gjorde ett ultraljud på livmodern och äggstockarna och det såg tydligen bra ut. Men för att komma till rätta med blödningarna så att jag ska få ett drägligt liv även dessa dagar i månaden så ville hon att jag skulle överväga en hormonspiral. Problemet med en hormonspiral är ju det att när man väl satt in den krävs det lite planering om jag nu skulle träffa någon som jag vill sätta fart på barnproducerandet med. Sen sitter det hormonet i ett tag efteråt när man tagit ut spiralen.
Alternativ två var minipiller. Då är det iaf bara en månads förskjutning på graviditetsmöjligheten.
Alternativ tre är att helt enkelt försöka minimera blödningarna genom att äta Cyklokapron.
Som det känns nu så kommer jag att försöka med alternativ tre till att börja med. Sen får jag stå ut med allt det där andra som mensen innebär vad gäller magkramper osv. För jag vill absolut inte äventyra chansen att kunna bli gravid på något sätt.
Kändes faktiskt ganska trist att få höra detta. Visst, det går ju att avhjälpa och jag är inte döende i alla fall. Men det där med barn har blivit en sån himla stor grej för mig att det här gör mig ännu mer stressad över situationen.
Kommentarer
Trackback
