lyckis

Tror faktiskt att det är över med Johan nu. I alla fall känns det som om jag har tröttnat. Inte så att jag inte skulle vilja fortsätta, tror att vi skulle ha väldigt roligt ihop. Mer det att jag är trött på att allt ska vara på hans villkor. Han säger när han vill och har tid och bara förväntar sig att jag ska komma springande. Som nu till exempel. Jag var ju på kurs i helgen, i dag kunde han inte men så skulle vi ses i morgon. Helt plötsligt så vet han inte om han kan eller inte. Så då ska han alltså hålla mig på sträckbänken in i det sista. Och jag har inte en aning om hur det kommer att bli. Men jag är i alla fall så sur att jag inte packat med mig några extrakläder att ta med om han nu vill träffas. Alltså måste jag först hem emellan vilket i så fall kommer att reta honom.

Känner mig så himla besviken på den här utvecklingen även om jag var inställd på att han inte var mitt livs kärlek.