lyckis

Åkte över till en "chips- och dippkompis" här i eftermiddags för promenad och middag. Måste ju träna mig inför att börja jobba igen efter en veckas sjukfrånvaro. Men det går väl sådär må jag säga. Har rackarns ont i kroppen och är alldeles snurrig i bollen.

Vad en chips- och dippkompis är? Det är en sån där som man i princip alltid hänger ihop med och som man i alla lägen kan vara sig själv med. Nu har vi iofs varit ifrån varandra under ett par år men lyckats sakta men säkert hitta tillbaka till varandra igen. Visst, kanske kan det aldrig bli som det en gång ha varit men det är bra nog som det är nu.

 

Apropå det där med kompisar så måste jag nog säga att jag numera bara har nära kompisar kvar. De där ytliga som bara tar energi och inte ger så mycket tillbaka har jag rensat ut en efter en. Det kan inte vara meningen att det bara är en som ska hålla liv i relationen. Så de som är mina vänner idag är en exklusiv skara som jag försöker värna om.

 

Åter till ämnet. Vi tog en långpromenad och hamnade spontant på en solig uteservering för en öl innan vi gick hem till honom och käkade hemgjord cannelloni fylld med en jättegod köttfärsröra. Såna här eftermiddagar/kvällar vill jag ha fler av då det är dem dagarna man minns!