Ytterligare körig dag
Vi ses på söndag igen (om jag ens orkar sätta igång datorn då).
Nu är det bara att ut och resa
Gladlåt?
Intensivt liv
I dag har vi haft avdelningskonferens på jobbet där jag har varit "värdinna" och haft koll på att tekniken fungerar, att kaffevagnen kommer, att tiderna hålls, att lunchen kommer som den ska osv. I direkt anslutning hade vi en guidad visning på Spårvägsmuseét vilket var riktigt kul och intressant. Och vilken samling de har bevarad! Efter visningen drog alla och jag kunde gå runt i lugn och ro ett tag innan jag drog mig hemåt.
Väl hemma åkte jag iväg till djuraffären och inhandlade kattmat och -sand. Därefter direkt till biltvätten och sen iväg och handlade. Hem och planterade balkongblommor, hämtade upp Hemvärnsgrejer från källaren, dammsög osv. Så nu äntligen ska jag gå och lägga mig och försöka koppla av hjärnan.
Fysisk attraktion
Lite för snabba puckar?
Jag var ju uppe i Jämtland i början av mars och bodde hos Poe´s syrra. Snart därefter så träffade hon en kille som hon föll handlöst för och sen har allt gått väldigt snabbt. De förlovade sig efter bara ett par veckor och nu i helgen så gifte de sig. Efter typ bara två månader! Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att hon blir lycklig och att det är mannen i hennes liv men det finns vissa, i min värld, orosmoln som gör att jag skulle ta det lite lugnt.
Först och främst så är han inte svensk medborgare. Han har varken bostad eller arbete nu. Kan inte svenska, de har inte träffats så jättemycket under dessa två månader då han har bott här nere mestadelen av tiden osv. Jag skulle personligen dra i handbromsen lite här då jag skulle vara så rädd att bli lurad och utnyttjad. Och jag verkligen, hur kär jag än skulle vara, skriva ordentliga äktenskapsförord. Just i min kompis fall hoppas, hoppas jag att de har skrivit ett sånt då hon äger både lägenhet, bil och har ett välmående företag.
Tycker sånt här är lite läskigt. Eller är det bara jag som är alldeles för nojjig??? Kanske är det jag som missat "the man" på grund av att jag är för försiktig när det gäller såna här saker?
Boktip #13: Jag hade en gång en blogg
Det kändes som att man fick en helt annan bild av Magnus och blogginläggen var personligt skrivna. Inte visste jag till exempel att han hade sån bacillskräck. Boken var lättläst , "trevlig" mycket ffel-good i den.
Bild och text från bokus.se:
Provkört Nya Seat Ibiza
Så nu har jag återigen blivit övertygad om att Seat är en bra och trevlig bil och jag ska tillbaka till dem och kolla vad det finns för olika finansiella alternativ för att köpa en ny.
Kan varmt rekommendera den här bilen för dem som vill ha mycket bil för pengarna. Är ju en relativt billig bil men ändå med kvalitét (samma stomme/motor som VW).
Hemma i lugnet igen
Igår kväll lyckades vi få en specialguidad tur i berget av en av vakterna. Var ute och gick i 2 1/2 timme för att hinna se det mesta. Och då fick vi ändå inte se allt eftersom att vissa delar fortfarande är hemliga och i bruk. Men vi fick se dockorna, de gamla verkstäderna, krematoriet (ja, det finns faktiskt ett fungerande sånt) samt det gamla förrådet där de på den gamla goda tiden hade 100 000 st artiklar i lager (jmf Bauhaus som har ca 25000 st). Allra största, om än läskigaste, intrycket var när vi fick gå ut på en av spångarna i taket i en av dockorna. Drygt 40 meter upp! Och jag som är höjdrädd och allt. :-) Men jag gick ut där på gallerspången och vände i alla fall och kände hur hjärtat dunkade som bara den av adrenalinpåslaget som infann sig.
Nu känner jag mig ganska trött i mössan men ska ändå gå ut i solen en sväng på promenad. Vem kommer vara blekast i stan i morgon? :-)
Aj, aj, aj...
Kulturell afton
Nu jäklar!
Med min vanliga otur så gick det där träningsprojektet i stöpet. Visade sig att av två personer som jobbade på tidningen så hade två personer kontaktat två var vilket betydde att vi helt plötsligt var fyra stycken! Så då blev det lottning av de två platserna mellan oss och då kom jag förstås inte med. :-( Men nu var jag ju lite taggad att komma igång så nu ska jag haka på ett par kollegor som går ett par gånger i veckan. Så det första stora steget var att fixa själva träningskortet vilket jag gjort idag. Firade detta med att köpa en glass. Med avocadosmak! Men tro´t eller ej, den var superdupergod!
Laddar mentalt
Nu ska jag i och för sig inte vara med i den ordinarie övningen utan sitta i övningsledningen som motspel. Dvs jag ska sitta vid en radio och sända en massa konstiga meddelanden som vi ska se hur de hanterar och hur lång tid det tar för dem att komma igenom systemet. Fast den största uppgiften är ju förstås att vara ett störmoment i deras övning.
Uttråkad
Hur som helst så blev det lunch och eftermiddagsfika ute i solen. Så nu börjar det synas i ansiktet och på armarna att man varit utomhus. Tog en stärkande cykeltur hem och tro´t eller ej men jag klarade hela den låååånga backen utan att vara döende när jag kom upp. Väl hemma blev det en liten enkel middag på balkongen i kvällssolen. Hur skönt som helst!
Skön kväll
När vi var klara med detta så tog jag en promenad på vägen hem. Är verkligen underbart ute just nu! Borde verkligen vara förbjudet att jobba i maj när det är som finast och ljusast utomhus. Plockade en bukett liljekonvaljer så nu luktar det mormorsparfym här hemma. Underbart!!!
Vad trött jag blir!
I morse tillkännagavs att flygbolaget Skyways ställer in alla sina flighter och förstås hade jag bokat in hela sju stycken resenärer i morgon! Resebyrån har varit toppenbra och löst detta på bästa sätt med ersättningståg. MEN några av grinkärringarna jag hade bokat till har försurat min dag (trots höjdpunkten med dopet). Alltså, vad tror kärringarna egentligen? Att det är mitt fel att flygen inte går som de ska? Och både jag och resebyrån har ju gjort så gott vi har kunnat. Den värsta kom här och gnällde över att hon skulle få åka så tidigt på morgonen, dvs en hel timme innan den ordinarie avresan. Sånt kan jag bli så jäkla trött på! Det är en engångsföreteelse vi pratar om här, kan man inte bara bita ihop då och sluta gnälla om småsaker? *morr*
Dagen till ära
Dagen till ära har jag denna pin på mig:
Fallit överbord?
Lördagen började med brunch ombord. Verkligen fräsch och stärkande inför vad som komma skulle. Väl framme på ön så gick vi en naturstig som utgick uppe på Getaberget och sedan gick upp och ner över stock och sten. Dock var den verkligen vacker och därför värd varenda steg.
Middagen avnjöts som en 3-rätters på hotellet: åländska tapas, lammrostbiff och avslutningsvis havtornsparfait. Mmm...
Igår morse var det upp i ottan för frukostbuffé. Och har man en mamma som är smal som en sticka men ändå äter som en hel karl så tar det lite tid. :-) Som tur var så hade vi en ny naturstig i sikte på förmiddagen innan vi åkte och fikade med ålandspannkaka vid Bomarsunds fästning. *musigt*
På väg hem blev det smörgåsbord. Men jag blev stupmätt redan efter två små tallrikar. Så för första, och antagligen enda, gången så hoppade jag över dessertbordet! Kändes konstigt men jag tror att jag hade kräkts om jag ens hade försökt. Men det kommer dröja lääänge innan jag äter buffé igen om jag säger så.
Det här var ett kort sammandrag från min utlandssemester, bilder kanske kommer senare beroende på hur de blev. :-)
Dags för utlandsresa
Brutet löfte mot mig själv
Måste verkligen försöka att:
1. Bli kvitt mitt beroende av nätdejtingsidor.
2. Sluta jämföra killar med Poe. Det kommer att bli svårt att hitta någon att ha det så roligt och avslappnat med som jag hade med honom.
3. Sluta ens engagera mig i karl-släktet!!!
Lunch med bästa "kusinen"
Hur som helst så var det jätteroligt att träffa henne igen, var nästan ett år sedan sist. Måste verkligen ta mig i kragen och åka ner och hälsa på henne en helg. Nästan så att man kan se att vi är släkt va:
Sjaviga hockeyspelare?
Apropå att alla pratar hockey just nu: är inte spelarna ganska sjaviga typer? De ser ju ut som rena, rama uteliggarna med stripigt hår, utslagna tänder och vildvuxet skägg. Nej, de där killarna är absolut ingenting för mig!
Rolig dag?
Varför kan det inte vara så här vårigt och skirt hela året om för? Är verkligen en underbar tid utomhus just nu.
Kommer inte igång
Måste även ta tag i mitt motionerande då jag har gått upp i vikt. Men det gör jag en annan dag. :-(
Kvällens bröllop
Själva akten var kort, jag hann knappt förstå att vigselakten hade börjat förrän den var över. Hon läste en kort dikt, de fick svara ja och sen var det hela över.
Efteråt blev det riktig champagne, smörgåstårta och chokladmoussetårta. Riktigt trevlig kväll alltså!
Det är verkligen roligt att just min moster har mött kärleken så här på äldre dagar. Hon har varit ensam i princip i hela mitt liv (förutom en kort sväng med en man jag knappt kommer ihåg) och har inga barn. Sen träffade hon den här mannen när hon var i 50-årsåldern och hon blommade verkligen upp både utseendemässigt och som person. Så det kanske finns hopp även för mig så småningom även om jag just nu kommer att lägga det åt sidan.
Sova middag
Meditativa tankar
Känns faktiskt väldigt befriande inombords att ha kommit till den här insikten och nu ska här njutas under sommaren.
Filmtips
Text och bild från cdon.com:
Utrustad med tre sprutor heroin tar sig Eva an nattpasset som väktare. När hon inte jobbar tänder hon av. Eva lever, men det är inget liv. Så möter hon Erik. Han är på riktigt och han vill ha henne men han är också polis. Eva tvingas in i ett dubbelliv där insatserna blir högre och högre. Ska hon våga lita på Erik?
Mingelkväll
Bägge föreläsningarna var lika intressanta men jag tror att mitt företag missade den där eq-delen när de anställde vår avdelningsdiretör. Hon har verkligen ingen som helt social empati och kör sitt egna race helt känslokallt. Kanske skulle jag "råka" glömma infobladen om såna där tester framme på fikabordet så att hon ser dem och förhoppningsvis fattar piken?
Pollenallergiker?
Rastlös själ
Nu pratar vi alltså hetsäta utan att kräkas här. Jag äter och äter och äter tills jag mår illa. Först då får jag lugn inombords. Det är som att det river och kryper inuti mig och jag vill klättra på väggarna men sen när jag har svullat så får jag en ah-känsla och mår bra för en stund. Sen kommer ångesten över att jag svullat och jag blir rastlös igen.
Har insett mer och mer under årens gång att jag skulle vara ett perfekt offer för både alkohol och droger om jag bara tillät mig att ta första steget. Jag skulle antagligen fastna direkt och känna en befrielse. Så därför skulle jag aldrig ens våga testa droger, jag vet ju redan innan att jag skulle bli beroende och vilja ha mer...
Boktips #12: El choco
Boken handlar om Jonas som av olika anlednngar hamnar i ekonomisk knipa och för att bli av med sina skulder åker han till Bolivia för att smuggla hem kokain till Sverige. Självklart åker han fast i tullen! Han hamnar i ett hemskt fängelse där allt kan köpas och alla måste mutas.
Boken är lättläst och behåller spänningen och intresset rakt igenom. Jag kommer säkert att läsa den igen!
Bild och text från bokus.se:
"Jag är ledsen min vän", sa mannen och skakade lite sorgset på huvudet, "men jag tror inte du kommer att överleva här inne."
27-årige Jonas Andersson från Kungälv hade i ett desperat försök att bli av med sina skulder erbjudit sig att göra en affärsresa till Bolivia. Han åkte fast på flygplatsen med nästan tre kilo kokain i väskorna och hamnade på det ökända fängelset El penal de San Pedro, 3 600 meter över havet i Bolivias huvudstad La Paz.
På San Pedro sitter stora knarkhandlare i rymliga tvåvåningsceller med eget kök och badrum, medan fattiga småtjuvar trängs med varandra i iskalla, små betongutrymmen på andra sidan väggen. Över 100 barn bor med sina fäder i cellerna och massor av människor hålls inlåsta i flera år utan att de har fått någon dom.
Det finns inga lås på cellerna eller vakter på avdelningarna. Tillgången på kokain är obegränsad och nästan alla bär vapen.
Jonas Anderssons första tid blev en kamp för livet. Han blev överfallen fler gånger än han kan minnas och tvingades bevittna hur flera fångar knivskars till döds eller torterades av andra fångar.
Men de kaotiska åren på San Pedro blev ironiskt nog också vändpunkten i hans liv. Det var här han slutade med droger, det var här han gifte sig och det var här han blev pappa för första gången.
El Choco är den fascinerande berättelsen om en svensk mans kamp för överlevnad i en galen och främmande miljö, om kärlek mot alla odds, och om ett land i uppror.
För utanför murarna hade ursprungsfolken fått nog av politikernas svikna löften. Hundratusentals människor drabbade gång på gång samman i våldsamma strider med militär och polis, två presidenter vräktes ur sina stolar och till slut var den första indianen i Sydamerikas moderna historia på väg att nå den högsta makten.
What a day
Då vädret var så dåligt och det kom riktiga össkurar så var det inte läge att vara utomhus så jag och mamma tog en sväng till IKEA. Blev lite småplock inhandlat och en fika.
Hem och dumpa av grejerna innanför dörren för att åka in till stan och träffa plutonchefen. Han hörde ju helt plöstligt av sig i fredags och frågade om jag ville gå ut och ta en öl men det fick bli igår i stället.
Började på Akkurat där vi käkade musslor och till och med jag drack öl. Det var verkligen inte igår! Fördrack mig på öl under mina år till sjöss och har inte kunnat dricka det sedan dess. Men nu testade jag Boon Kriek som smakade körsbär och var ett mellanting mellan öl och cider. Riktigt god faktiskt!
Gick sen vidare till Bishops arms på Bellmansgatan där jag aldrig hade varit. Det var verkligen hur mysigt som helst där och verkligen ett ställe som jag kommer gå tillbaka till. Riktig trång, engelsk pub över hela stället.
Känner mig riktigt nöjd över gårdagen och nu ska jag gå ut i solen och njuta av våren. På återseende.
Glömde ju bort igår
Skor, skor, skor...
Mamma...
Ibland kan jag verkligen bli helt galen på min mamma! Brukar tänka att jag inte vill bli som henne i vissa avseenden. För inte nog med att hon har stans värsta beslutsångest, hon är även så rädd att besvära någon eller ta plats. Hon är jättesnäll, oftast för snäll, och bra på alla sätt och vis men just det här att hon inte vill besvära någon blir jag jätteirriterad på. Hon vill inte be om hjälp av någon med något utan avstår hellre fast jag säger att hon måste ju fråga, kan ju inte få mer än ett nej. Som nu inför morgondagen. Då ska vi till polishögskolan och kolla. Jag kommer från min sida av stan och mamma plus brorsan med familj från sin sida. Men då vill hon inte ringa till brorsan och fråga om hon kan åka med dem utan säger att "det går nästan lika fort att åka kommunalt".
Jag vill understryka att jag tycker jättemycket om min mamma och vi gör en hel del saker tillsammans. Det är bara vissa saker och beteenden hos henne som stör mig emellanåt.
Bara en grej
I morrn är ingen vanlig dag...
Apropå allt och ingenting, blåser det inte VÄLDIGT mycket ute just nu? Nästan så att jag är lite orolig för mina grejer på balkongen faktiskt.
Ojsan hoppsan
Var och hämtade bilen på väg från jobbet och passade sen på att åka för att klippa mig. Sa till frisören att han kunde ta lite kortare än vad han gjorde sist. Och vad händer? Jo, det blir typ tre millimeter på sidorna! Känner mig som värsta tonåringen. Tur att mitt hår växer som ogräs. :-)
Nu när jag kom hem så satte jag mig direkt vid datorn för att boka ett Safari Camp-palet på Kolmården i sommar dit jag ska med brorsönerna. Lovade dem det för ett par månader sedan men har väntat på att bögkompisarna ska ge besked om vilka dagar de kan. Skulle ju vara så kul att åka med dem och deras barn. Nu har de dock inte behagat svara och jag vågar inte vänta längre med att boka då det redan börjar bli uppbokat. Så nu åker vi när jag och killarna bestämt och så får de andra haka på om de vill/kan. Har tröttnat på att alltid anpassa mig efter andra!
Nu ska här börja tränas!
Den stora grejen i dag är att jag anmälde mig lite på skoj igår till att få vara med i en artikelserie i en tidning som ska handla om träning. Det stod så här i infon: Vi kommer att dra igång en träningsserie med en personlig tränare, nu söker vi två personer i Stockholm som vill få hjälp att komma i (ännu?) bättre fysisk form ...Intresserad? Mejla några rader om dig själv, din träningsstatus och lite träningsbakgrund.
Nu har jag fått mail om att jag är en av de två utvalda! Så nu ska här börja tränas!
Upplägget kommer att vara så här:
Träna tre dagar i veckan á minst 1 timme + träffa PT 2 timmar/månad (+ foto)
Träningsupplägg:
Grundträning av kondition och styrka. (sommaren 2012)
Formtoppa för mål/test samt multitest styrka. (augusti/september)
Fysträning för vintertjänst. (höst)
Funktionell styrka och rörlighet. (vinter)
Inför varje nummer ska jag skriva max 10 rader per vecka om hur träningen går samt intervjuas inför varje nummer. Slutprov ca 2 timmar (målet kommer jag överens med PT:n om ) (klart januari 2013/nummer 1-2013).
Ska bli mycket spännande det här! Och äntligen kanske jag kan bli tillräckligt motiverad till att träna på riktigt under en längre tid. För jag vill ju absolut inte fotas i nummer efter nummer utan att det blir någon förbättring, det skulle ju vara jättepinsamt!
Dagens höjdpunkt
De verkar trivas så himla bra ihop och är likadana bägge två: lata, tar sig inte för saker och gillar inte att vara ute i naturen. Dock gillar de att resa och gå på samma typ av konserter. Så det är ju tur att just de två har hittat varandra. :-)
Nu tror jag iofs inte att de gifter sig för giftandets skull eftersom att de bägge två har varit gifta tidigare. Det är nog mer juridiska skäl som är huvudorsaken till att de inte nöjer sig med att vara sambo. Är nämligen som så att hyreslägenheten på Söder står på honom och hon får inte skrivas in på kontraktet även om hon skriver sig där enligt hyresvärden. För att få göra det måste man vara gift. Så med tanke på att han är lite äldre så är väl det vettigt så att hon inte bara står där en vacker dag utan boende.
Men vad de än har för skäl så vet jag att de älskar varandra väldigt mycket och jag är jätteglad över att jag blev tillfrågad att vara vittne!
Orkeslös
Kom knappt upp ur sängen i morse och blev lite försenad när jag skulle lämna in bilen på verkstaden. Detta resulterade i förlängningen i att jag blev sen till jobbet. Men det gör ju ingenting då det i alla fall inte är någon som märker om jag är där eller inte. Fick i alla fall höra vid kaffemaskinen att jag såg trött ut. Hur kul är det att höra??? Så nu ligger jag här i soffan som en död fisk och tänker inte röra en fena på resten av kvällen!
Skön sommarlåt
Har ni sett denna? Är den inte fantastiskt rolig?
Tisdag=meditation
Då jag kände att jag ville hålla kvar i den mooden ett tag till gick jag hem och kollade på filmen "Bröderna Karlsson" som jag inte sett förut. Det var en typisk "bakis-film" som man inte behövde tänka till men som var lite smårolig. Ingen jag kommer att komma ihåg om ett år eller så men helt ok.
Bild och text från cdon.com:
Bröderna Karlsson är en förväxlingskomedi som handlar om två tvillingbröder som till en början inte känner till varandras existens. Den ena brodern är en framgångsrik, pedantisk advokat som bor i Stockholm. Den andra brodern bor i Norrland med fru och barn och är en notorisk otrogen slarver. Bröderna träffas för första gången i samband med en bouppteckning. Deras möte leder till utmanande förväxlingar och tillvaron i livet ställs på sin spets. Brödernas olikheter blir deras tillgång och deras nyfunna vänskap visar sig förändra deras liv för evigt.
Hur ska jag ställa mig till detta?
Nu är ju iofs inte Johan indragen i detta och har inte ens blivit kontaktad av polisen men jag gillar det i alla fall inte och tycker att det är obehagligt när det är så pass nära. De har ju trots allt umgåtts en hel del vad jag vet. Så mitt i allting är jag nu glad över att jag inte blev mer involverad i Johan än vad jag är.
Rekryteringsevent
Ytterligare en kväll har vigts i Kronans tjänst. Det var ett rekryteringsevent för att locka fler till Hemvärnet. Jag tycker att det är kul att vara med på såna event och det är ju något som ligger mig varmt om hjärtat.
Det är lite synd att intresset är så pass litet för den här typen av verksamhet. Jag menar, om jag ser till mig själv så har det gett så otroligt mycket rent personligt. Jag har lärt mig att ta hand om mig själv och mina kamrater i olika lägen, viss sjukvård, testat mina gränser både psykiskt och fysiskt, kamratskap osv. Jag har lärt mig att jag är mycket starkare som person än vad jag tidigare trodde och har därigenom fått bättre självförtroende som jag har nytta av i alla sammanhang. Utöver detta har jag ju förstås gått en hel del både ledarskapsutbildningar samt fått ett nätverk utan dess like över hela landet.
Jag tycker verkligen att alla ni som vill känna stolthet över er själva och prova på något annat bör gå med i Svenska Lottakåren för att testa på det gröna livet, det kommer att ge SÅ mycket skinn på näsan!
Biljäkel!
Såg att det var låg oljenivå och tänkte att "hoppas att det bara kan vara en sån pass enkel sak som påverkar". Men icke det heller! När jag sedan testkörde bilen efter oljepåfyllningen så gick den ännu sämre. Ryckigt, ojämt och så snart jag bromsade lite blev det motorstopp. Så nu får det bli till att göra av med semesterkassan på bilreparation. *morr*
Glömsk eller förträngt?
Av någon konstig anledning hade jag helt glömt bort/förträngt att jag skulle vara med på ett rekryteringsevent med Hemvärnet i kväll. Så egentligen skulle jag ha tagit med mig alla kläder och bytt om här på jobbet. Nu slog detta ner som en blixt i mitt huvud på väg till t-banan och jag vete 17 hur jag ska lösa logistiken. Antingen får jag stressa hem på lunchen och hämta kläderna eller så får jag gå typ vid 4-tiden från jobbet för att först hinna hem och sen tillbaka in till stan. Hm… Kanske lutar det åt att jag tar med mig matlådan hem och hämtar grejerna då trots allt. Vad jobbigt det blev när huvudet inte riktigt var med!
Mysigaste brorsönerna
Mina brorsöner måste verkligen vara världens sötaste och mysigaste barn! Dessutom är de sociala och ordentliga när man är ute bland folk. Tycker ni att jag skryter? :-)
Idag har vi varit på Skansen precis hela dagen lång. Så nu är jag alldeles matt. Tar verkligen på krafterna att vara två vuxna med fem barn mellan tre och åtta år. Det blir liksom en sån himla logistik med mat, toabesök, olika viljor och så vidare. Men det var ändå riktigt trevligt. Jag hade ju stått och stekt pannkakor för kung och fosterland igår så det blev lunch i gröngräset i solen vilket de tre fosterbarnen till kompisen var alldeles fascinerad över. Det hade de aldrig gjort förut i sitt liv.
En annan sak som var kul var att det var så många djur framme och att de var alerta. För jag undrar hur många gånger jag lyckats att få se lodjuren och järvarna där. De gångerna är lätträknade!
Åkte med killarna till Danderyd där de blev upphämtade och åkte sen själv till Årsta kyrka där en f.d. kollega som är med i en kör skulle ha vårkonsert. Blev en riktigt bra avslutning på en bra helg!
Körig dag
*Koutsläpp i Kårsta norr om stan (återkommer vid annat tillfälle om detta)
*Loppis där jag äntligen efter mycket letande hittade nya mattallrikar
*Lunch hos mamma
*Hämtat upp brorsönerna
*Kört hem och i princip bara vänt i dörren
*Åkt hem till bögkompisarna så att barnen skulle få leka av sig lite med varandra
*Varit och handlat middag
*Fixat middagen inkl. grillning hos kompisarna till nio pers
*Åke hem och bäddat upp till brorsönerna
*Stekt en hel hög med pannkakor inför morgondagens picknic
Nu ska jag stupa i säng!
Uppe med tuppen
Hur jag känner mig nu
Tomt i huvudet
Vad gick fel?
Någonstans, någongång i livet måste det verkligen ha gått fel. Jättefel! Alltså, nu pratar vi ifråga om att jag sitter här snart 39 år och är singel och utan egen familj! Det var ju inte alls så här jag såg livet framför mig när jag var i 20-årsåldern. Just då hade jag i och för sig ett stadigt förhållande sedan flera år tillbaka och hade inte en tanke på att det skulle ta slut.
Gör verkligen ont inombords att jag sitter här ensam nu. Alla runtomkring mig säger att jag ska försöka att släppa det och att drömorinsen då kommer att dyka upp. Men jag kan inte släppa det, är inte så lätt som alla försöker få det att låta. Visst, de i min omgivning säger så för att försöka lätta upp det hela lite och för att jag ska bli gladare men det blir en nedåtgående spiral.
Känner mig så jäkla ensam även om jag är bra på att spela att jag alltid har en massa roliga saker för mig. Ganska enkelt att lura omgivningen att tro att man är glad och nöjd med livet. Men sanningen att säga så är jag jätteledsen över den här singel- och ensamhetssitsen och den bryter ner mig mer och mer för varje dag som går...
Trött på människor
På väg därifrån så gick jag ner till t-banan vid t-centralen. Och herregud vad folk! Och alla bara springer och puttas. Blir fullkomligen galen på sånt! Får skrik- och gapsjukan och vill bara sparka alla på smalbenen. Jag bor på helt fel ställe va? :-)
Får man verkligen tycka så?
Saxat från expressen.se:
Den kvinna som mördade sina två minderåriga söner i Sigtuna i höstas får sin utvisning på livstid fastställd av Svea hovrätt.
Kvinnan dömdes av Attunda tingsrätt till rättspsykiatrisk vård och utvisning på livstid. Hon överklagade utvisningen och skrev att hon var rädd för sin egen säkerhet om hon tvingas återvända till hemlandet Kenya. Hon uppger att hon efter dubbelmordet har blivit hotad till livet. Hon ångrar djupt det hon gjort och vill kunna besöka sina barns grav när vården upphör, var hennes argument i hovrätten.
Men hovrätten ser alltså inget skäl att ändra tingsrättens dom.
Träningsvärk i morgon?
Unicef
Hamnade framför "Humorgalan" igår där Unicef värvade Världsföräldrar. När jag ser vad Unicef har gjort för de utsatta barnen runtom i världen så känner jag mig stolt över att jag har varit världsförälder i flera år vid det här laget. Det kostar 100:-/månad och det har väl de flesta av oss råd att avvara? Kanske kan man hoppa över ett biobesök? Två besök på McDonalds? Två öl? En flaska vin? Vi får nog alla hjälpa dessa barn genom att dra vårt egna lilla, lilla strå till stacken.
*Du är med och kämpar för alla barn över hela världen som behöver hjälp. Inte bara till ett utvalt barn, i en by eller i ett land.
*Tillsammans förändrar vi barns liv, hela vägen från mammas mage ut i vuxenlivet.
*Som Världsförälder ger du pengar varje månad. Enkelt och kostnadseffektivt via autogiro.
Gå in här och anmäl er!
Bild från Unicef.se
Underbar körsbärsblom
Senaste dygnet
Mamma stannade kvar här över natten så i dag har vi njutit av solen i fulla drag. Först utefika på fiket vid väninnans odlingslott sen slappande på min balkong och till sist en långpromenad i Nackareservatet. Skön dag helt enkelt! Känner inte alls för att sitta inne på ett mörkt kontor i morgon igen. Känns verkligen som att jag har vilat upp mig under de här dagarna och jag känner mig mer alert än på länge. Fast ett par dagar till hade inte suttit helt fel för att bli helt utvilad.
Snacka om kontrast:
