lyckis

När jag läser vissa böcker kan jag bli så upprörd, arg och ledsen att jag går och tänker på det i flera dagar efteråt. Och den här boken "I det tysta" är just en sån. Vicky blir våldtagen av sin storebror om nätterna och blir gravid när hon bara är 12 år. Hon säger ingenting till någon utan går och lider i det tysta och mår sämre och sämre ju längre tiden går. Den övriga familjen kan inte förstå varför hon undviker sin bror så nitiskt, inte ens när han dödar sin flickvän börjar någon dra paralleller med Vickys avsky.
Boken är fruktansvärd och det var med tungt hjärta jag i princip sträckläste den. Tänk att det verkligen finns så sjuka människor som går runt i vårt dagliga samhälle. Den kan rekommenderas, dock bör man nog vara mentalt stabil för att orka med all ångest som boken speglar.

Bild och text från bokus.se:

I 18 år var Vicky Jaggers i sin brors våld. En sann och ovanlig berättelse om syskonincest.

När Vicky Jaggers var liten avgudade hon sin storebror David och han var också deras mors ögonsten. För modern var David ljuset i familjelyckan det perfekta barnet som inte kunde göra något fel. Men Vickys egen familjelycka och hennes barndom förbyttes mot mardröm när hennes bror brutalt våldtog henne upprepade gånger. Hon var tolv, han var sjutton.

Därefter förblev hon i hans våld. Hans viskade hot vid middagsbordet förlamade henne av skräck och höll henne tyst. Inte ens när hon upptäckte att hon var gravid och födde ett barn vågade hon säga något. Hon var övertygad om att ingen någonsin skulle tro henne.