lyckis

Kände mig som jag skrev väldigt osäker på dejten i fredags. Det jag hade betänkligheter om var:

1. Är vi ihop eller bara kompisar?

2. Finns det verkligen tid för mig i hans stressiga liv? Blir så trött på att han klagar så himla mycket över att han har mycket att göra samtidigt som det mesta är saker som han har tagit på sig frivilligt.

3. Jag tycker att hans son är ganska ouppfostrad.

Dock "vågade" jag inte ta diskussionen i fredags kväll som planerat och i lördags skulle vi iväg på middag hos min brorsa. Middagen avlöpte väl och det blev en trevlig kväll. Mindre trevligt var väl att hans son fick värsta knäppen när vi skulle hem och skrek helt hysteriskt i typ en timme. Då kände jag ännu mer att "vad gör jag här?". Hur som helst, vi kom hem och han gick in och la sonen. Samtidigt gick jag ut och satte mig på baksidan av huset och störtgrinade. Det var som att allting bara brast för mig. Dejten gick och la sig vilket förstås gjorde mig ännu mer ledsen. Så jag försökte sova bäst det gick på soffan. Men det blev inte många timmars sömn kan jag väl säga.

På morgonen så plockade jag ihop mina saker och gjorde mig redo för att åka samtidigt som tårarna rann. När jag var klar kom han och kramade om mig och frågade om det verkligen skulle sluta så här. Där tog jag mitt förnuft tillfånga och gick med på att stanna för att käka frukost. Och det var det bästa jag kunde gjort visade det sig. Vi hade ett jättebra lååångt samtal om våra känslor och det hela slutade med att vi faktiskt vill fortsätta bägge två och att vi nu är ihop (säger man så förresten när man är över 40?), Vi får dock ta det lite lugnt då han inte har så bra erfarenheter sen tidigare av att de två senaste ex:en har flyttat in efter typ två månader och tagit över hans liv totalt. Så det märks väldigt tydligt att han hela tiden försöker backa undan och inte riktigt litar på mig. Och det trots att jag har fast jobb, egen lägenhet och egen bil. Ja, ja. Jag får väl ta det lite lugnt så här i början. Vad gäller hans ganska ouppfostrade son får vi ta den diskussionen vid ett senare tillfälle.