Känns lite hopplöst

Det här med dejten börjar faktiskt kännas mer och mer hopplöst ju längre tiden går. Han klagar mest över att han har sååå mycket att göra hela tiden. Och visst, det har han också. Men han behöver ju inte ständigt tjata om det. Börjar allvarligt fundera på om det är värt att ge så mycket av mig själv till någon som jag inte vet om han uppskattar det eller inte. Han säger ju liksom ingenting om vad han känner och tycker. Är vi ihop eller är vi fortfarande inne på dejtatadiet efter nästan tre månader? Allvarligt talat så vet jag inte. :-(
Jag orkar verkligen inte ge mer av mig själv innan jag vet. Är så rädd att jag ska gå in med hull och hår i något som kanske bara är något från mitt håll. Så nu har jag varit ute och gått i en och en halv timme och han är ute i garaget och mekar. Är det verkligen det ska vara om man är nykär? Som grädde på moset fick jag idag veta att vi går om varandra helt med semestrarna. Jag hade berättat när jag tänkte vara ledig innan jag ansökte men uppenbarligen kunde inte han klämma ur sig sina semesterveckor. Så nej, vi ska inte göra något på semestern ihop och tydligen hade han inga som helst planer på det heller.





Kommentarer


Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback
RSS 2.0/>