Ensam dag
Har haft en sån där dag då jag känner mig ensammast i världen. Vet inte riktigt varför känslan kom över mig just idag för men den kom i alla fall med full kraft. Antagligen är det för att jag känner mig besviken just nu på min pappa, kompisar som lärt känna varandra via mig ska umgås i påsk utan mig, min äldsta kompis är inte det minsta intresserad över hur det går för mig i IVF-processen, jag är singel osv osv.
Dock blev jag jätteglad då jag helt oväntat fick detta meddelande från en mycket kär vän:
Jag blev alldeles varm inombords och började nästan gråta. För då kände jag att det i alla fall var någon som tänkte på mig...
Kommer jag verkligen att klara av att bli mamma om IVF:en nu funkar? Börjar starkt tvivla på mig själv. Och har jag tillräckligt stort nätverk runtomkring mig?
Kanske bäst att gå och dra täcket över huvudet i stället för i dag. I morgon är en ny dag och det känns förhoppningsvis lite bättre.
Kommentarer
Cilla
Älskade vän, att tvivla är sunt, men att du inte skulle klara av något du gett dig in på finns inte!
Dubbelkram <3
Svar:
Elly
Evelina Pålsson
Du kommer bli en grym mamma och jag kan ställa upp och vara barnvakt någon gång om det behövs :)
Svar:
Elly
Trackback
