lyckis

Jag och en kompis planerar för en 70-talsfest som ska gå av stapeln på lördag om två veckor. Inbjudan gick ut till typ 130 personer på Facebook redan i november. Av någon konstig anledning så är det fortfarande drygt 70 pers som inte har svarat! Jag menar; antingen så kan man eller så kan man inte. Det är precis som att många väntar in i det sista att svara för "det kan ju hända något roligare".

För mig är det här ett väldigt konstigt beteende och jag tycker att det rentav är oartigt. Visst; ibland är livet så att man kanske inte riktigt vet. Men när drygt hälften av de inbjudna inte ens kan tacka ja eller nej blir jag lite besviken när man väl tar tag i att fixa en fest.

 

Men; i dagsläget är det drygt 50 pers som har tackat ja så fest blir det hur som helst. Det kommer att vara 70-talstema rakt igenom både när det gäller musik och mat. Vi har hyrt in några skolungdomar som får sköta baren plus engagerat några musikaliska kollegor att göra att liveuppträdande. Så det kommer att bli kul för oss som är där och jag ser verkligen fram emot det! Ska bli superkul att träffa alla glada människor.

 

Äntligen var det dags att få årets första matkasse. Såg verkligen fram emot den då jag vill komma in i de vanliga matrutinerna igen. Har blivit alldeles för mycket onyttigt den senaste tiden; både gällande mat, dryck och godis. Är rackarns svårt det där med att vara ledig och komma ur rutinerna.

I dag har jag i alla fall lagat minutbiff med teriyakinudlar. Ingen festmåltid direkt men helt ok vardagsrätt. Och framför allt så slipper jag planerande och handlande plus att det är enkla och snabba recept. Kan det bli bättre? Visst, det kanske är lite väl lyxigt när jag är ensam men samtidigt så känner jag att det är viktigt att jag äter bra och varierat. Sen har jag just nu noll egen inspiration till att hitta på och laga mat. Så det där med att beställa matkasse kan jag verkligen rekommendera er alla som tycker det där med vardagsmaten är lite jobbig.

 

Herregud! Trots att jag var helt slut i hjärnkontoret i fredags efter alla nya intryck på nya jobbet så drog jag iväg på en aw. Träffade en "Lotta" som jag gick en ledarskapsutbildning med för typ 7 1/2 år sedan och helt plötsligt hörde hon av sig på fb och frågade om vi skulle ses. Det var faktiskt riktigt trevligt! Men efter knappt tre timmar kände jag att det fick räcka. Då ville jag bara hem till soffan och få vara i fred med alla mina tankar.

Kände att jag bearbetade mycket under natten till igår och passade på att ta en kontemplativ promenad innan det började snöa. För snöa; det gjorde det med besked! Och jag som skulle åka och hämta mina brorsöner för att ge dem deras julklapp: ett besök på "Restaurangen SMAK". Där avnjöt vi en 5-rätters fantastiskt god avsmakningsmeny innan jag skulle köra hem dem. Och det var ingen lek vill jag lova! Det var ju liksom inte plogat ens på E18 och hur moddigt och isigt som helst. Riktigt läskigt faktiskt!

Vi avslutade dagen med att kolla på den nyaste, animerade Pettson och Findus-filmen. Och den var faktiskt jättebra om jag själv får säga.

 

Idag har jag varit ute och gått en långpromenad i snön. Så himla härligt när det är snö ute och lite ljusare. Man blir liksom lite gladare då. Passade även på att inhandla en jacka på rean. Det var halva priset så då kändes det ok även för mig att köpa en Didriksons. Har varit ute och kollat efter en ny vinterjacka men inte hittat någon som jag gillat. Förrän nu alltså. Så här ser den underverket ut:

 

 

På eftermiddagen var det dags för konsert med "Shönbrunns slottsfilharmoniker" från Wien i Konserthuset. Det var en helt fantastisk konsert med musik som var som mjuk massage för hjärnan och sinnet. Satt där och blundade och bara njöt av musiken. Måste verkligen försöka gå mer på liknande konserter, det är ju så avslappnande att lyssna på den typen av levande musik.

 

Har haft en jättebra dag på mitt nya jobb i dag! Känns verkligen jättestimulerande att få lära sig nya saker och känna att man bidrar till verksamheten. Och även om kollegorna kanske är lite introverta just nu så kommer nog det att ändra på sig. Vänta bara tills jag tjatat på dem tillräckligt många gånger om att komma med och fika, till slut orkar de inte med tjatet längre och följer med bara för att få lugn och ro. :-)

 

Efter jobbet drog jag iväg på ett spinningpass vilket verkligen behövdes för att bli av med lite av den träningsvärken jag fortfarande hade efter måndagens skivstångspass. Och sen var det tur att jag var lite urladdad när jag pratade med min pappa i kväll.

Vi har väl inte haft den bästa relationen sedan jag blev vuxen och det har verkligen varit upp och ner under årens lopp. Nu har det iofs varit bra under några år men jag har börjat störa mig mer och mer på hans egoistiska attityd. Han är bara intresserad av att prata om sånt som kretsar kring honom och frågar knappt hur det är med någon annan. Inte någon gång har han självmant frågat mig om hur det har gått med Köpenhamn eller med dejten. I kväll så ringde jag då för att berätta lite om mitt nya jobb och vad händer? Jo, han avbryter och börjar prata om sig och sitt. Till råga på allt så har han bokat in en resa med barnbarnen (mina brorsöner) på sportlovet. Inget illa med det om man ser till saken i sig. Vad jag däremot stör mig något så grymt på och blir irriterad över är att han inte en enda gång har frågat mig hur jag klarar mig ekonomiskt nu när han vet hur mycket Köpenhamnsprojektet har kostat och kommer att kosta. Kan han inte åtminstone fråga när han uppenbarligen har den ekonomiska möjligheten? Nu ska jag nog ha en paus från honom ett tag! *morr*

 

Och för den delen även ny befattning inom Hemvärnet. Glömde ju helt bort att berätta om det i gårdagens årskrönika. Har nu tillträtt som stabsgruppchef vilket ska bli en mycket rolig utmaning. Tänk att JAG ska vara den som leder arbetet i staben. Kan bli spännande att se. :-)

 

Jag har som sagt var börjat mitt nya jobb idag som assistent/kontorist på en av administrativa avdelningarna inom Landstinget. Känns väldigt stimulerande att vända blad och börja något nytt efter de senaste årens uttråkande arbete. Kommer iofs i princip ha samma grunduppdrag som på mitt förra jobb men med vissa tillägg inom marknad och kommunikation.

En rolig detalj som gjorde mig alldeles chockad var att de har stämpelklocka!?! Visserligen elektronisk i datorn men ändå. Det är väl ens knappt så att de få fabriker som finns kvar använder det. Och så finns det fortfarande kontor som använder det. Hade faktiskt svårt att hålla mig för skratt när jag fick höra om detta system. Och jag kanske får erkänna att det är liiite jobbigt också med tanke på att jag myglat ganska mycket med tiden senaste åren och knappast jobbat heltid. Hur ska jag palla med att jobba de timmar jag faktiskt är anställd för? ;-)

 

Nu är vi ett par dagar in på 2015 och vi kan lägga ytterligare ett år bakom oss. Och jag måste säga att 2014 har varit väldigt innehållsrikt; både roliga och tråkiga saker. Men i stort sett har jag faktiskt mått relativt bra; inte haft några djupare dalar.

 

Den största händelsen var väl att jag träffade dejten i början av året. Det var lite trevande där i början och jag hade svårt att läsa av vad han egentligen var ute efter. Även om vi hade många mysiga och bra stunder så var det emellanåt ganska jobbigt. Speciellt när hans osnutna son var inblandad. Jag tyckte väl att han var ganska ouppfostrad och hade svårt att hålla inne med vad jag tyckte även om jag försökte.

I mitten av oktober blev jag dumpad. Via SMS!!! Jag hade då tagit upp att jag ville återuppta mina försök att bli gravid. Vare sig han ville bli delaktig eller inte. Och då ville inte han vara med längre. Han passade även på att skicka ytterligare ett sms där han skrev att han inte ville följa med till Fuertventura dit vi skulle ha åkt i mitten av november. Och det sms:et tog nog ännu hårdare på mig! Hade nog innerst inne hoppats på att vi i alla fall skulle åka dit och reda ut allt.

Nu blev det ingen återförening och nu känns det mer och mer främmande ju längre tiden går. Dessutom har han varit rent utav otrevlig när jag har försökt få kontakt vid två tillfällen. Fortfarande tycker jag att det är trist att det inte funkade då jag någonstans inne i mig tror att det hade kunnat bli något riktigt bra till slut. Men samtidigt så hade det kanske varit alltför höga murar att ta oss över att komma dit så det kanske ändå var det bästa som kunde ske.

 

I och med att jag träffade dejten så upphörde jag med att göra försöken med att bli gravid via insemination. Det kändes liksom inte rätt när vi hade träffats. Så det sista försöket jag gjorde var i början av april.

Nu har jag tagit upp tankarna igen och planerar att göra försök via IVF i stället. Sjuuukt dyrt men samtidigt är det mycket större chanser att lyckas. I november var jag nere på det inledande samtalet och det kändes bra.

 

Jag har också slutat på mitt gamla jobb för att börja ett nytt i morgon. Jag har ju varit ganska uttråkad och understimulerad senaste åren och till slut kände jag att det var dags. Så jag sökte ETT jobb och fick det! Känns jättespännande och just nu lite nervöst i magen.

Det som är lite jobbigt med att börja ett nytt jobb mitt i processen med att försöka bli gravid är ju att jag måste vara lite spontant ledig ibland när det är dags. Och hur bortförklarar man sånt liksom? Och tänk om jag nu blir gravid; hur tar arbetsgivaren den nyheten efter kanske bara några månader? Ja, ja. Det får bli ett senare problem.

 

Det har som sagt var varit ett ganska bra år i stort även om jag kanske hade hoppats på att livet skulle ha sett lite annorlunda ut när det här årsskiftet var i antågande. Hade ju självklart hoppats på att jag hade lyckats bli gravid först och främst. Sen hade jag hoppats på att jag hade träffat någon och inte varit singel. Men det är "bara" att gå på det igen och kämpa på!

Av 2015 har jag förväntningar på att jag:

1. Blir gravid och allt går bra. Det är det viktigaste av allt!

2. Träffar någon mer varaktig.

3. Trivs bra på mitt nya jobb och känner mig delaktig och meningsfull.

4. Få vara frisk och ha hälsan i behåll. Och det gäller ju förstås även min familj och mina vänner.

 

Nu kööör vi!

 

 

Usch, jag har verkligen varit seg i dag. Efter en lugn och trevlig middag igår kom jag hem vid straxt efter tre och vad händer då? Jo, min granne börjar spela musik jättehögt! När klockan var fyra stormade jag helförbannad ut i porten och ringer på hans dörr. Men som "tur" var, för oss bägge två antagligen, så öppnade han inte dörren. De sänkte dock musiken något men fortsatte att spela till straxt efter fem. Just då tänkte jag inte på det men så här i efterhand skulle jag ju självklart ha ringt till störningsjouren. Jag menar, jag var ju faktiskt så pass schysst att jag gjorde mig omaket att gå och ringa på och försöka få kontakt. Men nästa gång blir det störningsjouren direkt i stället!

 

Förståeligt nog har alltså dagen varit väldigt seg och jag har varit heeelt slut! Så nu är jag faktiskt på väg i säng. Får återkomma med rapport från nyårsfirandet samt årskrönikan i morgon när jag förhoppningsvis är människa igen.

 

Väl hemma igen har jag roat mig med att göra en snabbröjning då mamma ska sova här i morgon och det såg ut som ett totalt bombnedslag här hemma. Blir så trött på mig själv för att jag låter det bli så där rörigt, mår ju inte direkt bättre av det om jag säger så.

Jag förstår inte riktigt men jag känner mig så trött, så trött hela tiden och vill bara sova. I dag har jag dock tagit mig iväg till Skärholmens köpcentrum några timmar och spenderat pengar. Köpte bland annat en klänning och några toppar inför mitt nya jobb men framför allt var jag ute efter en ny adventsljusstake. Jag hittade ingen ljusstake men väl denna:

 

Kompisen, som för övrigt är heeelt julgalen, hade fått med sig sex sorters kaffebröd hem när han hade varit hos sin mamma över julen. Min favvis bland kakorna är de finska stjärnorna med katrinplommonsylt. Mums kan jag meddela.

Igår kväll när jag skulle hem från efter-julfirandet så stod jag där på tunnelbaneperrongen i godan ro. Då ställer sig en tiggerska framför mig och börjar det gamla vanliga tugget "please, please". Och helt plötsligt så lackade jag ur och sa helt frankt "stick härifrån". Det känns verkligen som att de rumänska romerna har invaderat stan och de finns ju precis överallt var man än går. Jag har försökt att bemöta dem med respekt men nu är måttet rågat!

Det här var ett helt nytt beteende från min sida så det kändes nästan lite chockartat och läskigt att jag har fått en sån människosyn. Men jag stör mig mer och mer på dem och tycker faktiskt att deras egna länder får börja ta hand om dem på plats. För jag vill INTE ha dem här längre!

 

Bild från svt.se

Har varit på julmiddag hemma hos min moster med man i kväll. Dock utan julmat! Det serverades en vietnamesisk sallad till förrätt med papaya, morötter och räkor, till varmrätt saffransris med kycklingwok och sen till efterrätt fruktsallad med glass. Kändes som en befrielse att äta något helt annat.

Fick thé från Fortnum & Mason i London samt hela två tusen i julklapp. Heeelt sjukt mycket pengar att få i julklapp!

Nu när det nästan är midnatt är jag lagom rund under fötterna efter lite för mycket vin och i kombination med en två timmars stavgångspromenad i raskt tempo tidigare i eftermiddags är det faktiskt dags att gå och sussa.

 

Kom hem här i eftermiddags efter att ha sovit omväxlande hos mamma och pappa i tre nätter. Det var alldeles underbart jätteskönt att komma hem till ensamheten igen. Känner mig sliten och vill bara ligga hemma i soffan ensam och titta på tv. Ska verkligen göra mitt bästa för att inte boka in så mycket under den resterande ledigheten.

 

Dagen har bjudit på strålande solsken så det blev en långpromenad även idag. Trots att det har varit hela -11 grader kallt.

Är fortfarande kvar ute hos mamma men i morgon åker jag hem till lugnet där hemma igen. *skönt*

Har haft en lugn och skön julafton med mamma och pappa och fick det jag hade önskat mig; bl a en kökslampa och biljett till sommarens Diggiloo. Visst är det trevligt med jul men nog är det väl ändå skönt att det är över nu?

Nu stundar straxt Kalle, glögg, mat och julklappar.

Skänker en extra tanke till alla barn som inte får en lycklig julafton utan där det är sprit, bråk och lite fattigdom. Hoppas att alla barn i alla fall får lite julkänsla.

I kväll blev det sen ett flex soft-pass. Skönt att sträcka ut kroppen ordentligt, tänja och bli lite mjuk igen.

Oj, oj, oj vad jag har varit osynlig den senaste veckan. Jag har helt enkelt haft en massa grejer för mig och samtidigt sovit dåligt och varit supertrött. Hur som helst. Jag var ju nere i Köpenhamn och julshoppade förra veckan men det får jag lov att återkomma om.

I dag, när det är årets mörkaste dag, sken solen för första gången på länge. Nästan lite komiskt faktiskt. Men det ska bli rackarns härligt att det vänder och att vi nu går mot ljusare tider igen. Passade på att ta en långpromis i ljuset, kanske lyckades jag få i mig en eller två D-vitaminer i alla fall.

I kväll blir det julfirande med brorsan och hans familj då de inte är hemma i jul. So long...

 

 

Hann med lite shopping innan tåget gick hem. Eller ja; det tåget jag skulle åka från Malmö var inställt vilket resulterade i att jag fick ta nästa en timme senare. Var inte det minsta nöjd med det eftersom jag inte var hemma förrän vid halv nio och skulle upp tidigt i morse igen.

Sitter nu på tåget ner till Köpenhamn igen då jag ska dit över helgen för att gå på julmarknader med kompisen. Men jag måste medge att jag är ganska trött efter den långa dagen igår plus en brakförkylning ovanpå det. Men, men; det är bara att bita ihop.