lyckis

Jag, liksom så många andra här på jobbet, har åkt på jätteförkylningen Hubert! Snörvlar och har jätteont i halsen. Vad ska det bli av detta? Och jag som ska åka ner till Köpenhamn först på torsdag när jag ska ner till kliniken för de kommande IVF-försöken och sen ska jag ner på fredagen igen för att julshoppa med kompisen. Så ni förstår ju att jag inte riktigt har tid att ligga hemma sjuk just nu. :-(

 

I år får jag verkligen ingen som helst julkänsla hur mycket jag än försöker. Idag har jag varit på julmarknad både i Sigtuna och på Steninge slott men jag känner inte mer för det. Vad ska jag göra för att den ska infinna sig?

 

Nu är det alldeles straxt dags för att avsluta veckan med ett skönt flex soft-pass och därefter lite soffhäng med glögg.

Har precis kommit hem efter en supertrevlig julavslutning med mitt ny-gamla Hemvärnskompani. Det var god mat och trevliga människor i en salig blandning. Dock var det ett störande moment där för mig. Det visade sig nämligen att en "framstående politiker från ett av våra främlingsfientliga regeringspartier" var där då han är med i samma kompani. Och det störde mig som 17! Visst, jag pratade inte ens med honom och han är säkert jättetrevlig. Men bara vetskapen om att han är med och driver den politik han gör samt att han har varit en av de pådrivande i den nuvarande regeringskrisen (är ekonomisk talesperson i partiet) gör att jag blir lite motsträvig.

 

Undrar just hur en sån person blir mottagen ute på stan och i det vardagliga livet i affärer och så. Kan ju verkligen inte vara lätt! Men de har ju valt själva att utsätta sig för den situationen.

Personligen stör jag mig på just det partiets politik för att de endast driver en viss typ av frågor och i övrigt inte har så mycket att komma med mer än att sätta sig emot alla andra partier. Och då åker den killen med i mitt ogillande av bara farten då han representerar något som jag definitivt INTE kan ställa mig bakom!

Kan ni tänka er; jag somnade som jag skulle igår och sov ända till halv elva idag! Efter senaste månadernas sömnproblem kändes det som en befrielse att sova bra en hel natt. Inte för att jag känner mig piggare men jag antar att kroppen behövde vila.

Efter frukost tog jag en långpromis. Tror att det är bra att vara utomhus så mycket man bara kan i dagsljus trots att det bara är grått ute. Inte för att man kanske får i sig så mycket D-vitaminer utan mer för luften och det naturliga ljuset. Men det är baske mig inte många timmar som det är ljust ute nu.

 

Alldeles straxt ska jag iväg på julavslutning med mitt ny-gamla Hemvärnskompani. Ska bli riktigt kul att träffa dem och komma tillbaka efter att ha varit borta i ett annat kompani under några år. Dessutom är det kocken som ska laga maten vilket bara kan bli succé. Dessvärre krockar ju denna fest med kompisens födelsedagskalas men ibland blir det så. Och de är så många där ändå så det spelar nog inte så stor roll om jag kommer eller inte. Han bor jättetrångt och i nuläget är det 28 pers som har tackat ja. Snacka om sardinburk det kommer att bli. Och sån trängsel i kombination med alkohol är INTE bra för min ångest. Så jag nöjer mig helt enkelt med julfesten och åker sedan hem. Som det ser ut nu åtminstone, det kan ju komma att ändras under kvällens gång. :-)

 

Usch vilken hemsk dag det har varit idag! Har varit trött och grinig och dessutom suttit och skrivit protokoll på ett tråkigt heldagsmöte. Mina tankar har gått till dejten gång efter annan och jag har inte riktigt kunnat släppa dem.

Nu i kväll skickade jag ett sms till honom där jag skrev att jag tyckte det var kul för hans skull att det blir nyval (han trycker röstlängderna) och att jag hoppas att det är bra med honom. Fick som helt kort svar att de kommer att trycka även dessa då det står i kontraktet och att annars är det bara bra. Vaddå "annars är det bara bra"? Det kändes som att han skrev så för att låta mig veta att han har gått vidare utan att ens tänka på mig eller det vi haft. Han frågade inte ens hur det var med mig!!! Så jag blev så förbannad och besviken att han nu rök ur min telefonbok! Hans nummer kommer alltså INTE att följa med när jag byter telefon/nummer efter jul. :-(

 

I morgon ska vi ha heldagskonferens med efterföljande julfest med jobbet. Är inte det minsta upplagd för det och kommer ta bilen. Vi ska nämligen vara långt utanför stan och jag pallar inte att dricka ångestframkallande vin, riskera att bli för full eller sitta och kajka runt på nattbussar. Om jag tar bilen kan jag ju välja själv när jag vill åka hem vilket kan vara skönt. Lääängtar till fredag!

 

Gick förbi Stenbecksgranen på Skeppsbron i kväll:

 

Herregud vad jobbigt skivstångspass är! Och speciellt när man inte har varit där på två veckor plus har den där rackarns järnbristen som gör att blodet inte syresätts ordentligt. Men det är "bara" att ge sig dän på att det ska gå, svära lite inombords och ta i ännu mer.

Känns som att hård träning ska göra att jag somnar om kvällarna och sover hela natten igenom. Som det har varit senaste månaden har jag tagit hjälp av olika tabletter men jag vill komma från det och sova naturligt igen. Träning i kombination med avslappningsövningar i sängen borde väl ändå funka va?

 

 

 

De där Flex Soft-passen är verkligen en jätteskön träningsform. Eller träning och träning förresten. Det är inte svettig träning i den bemärkelsen utan mer att man tänjer och sträcker ut kroppen ordentligt. Man känner sig alldeles mjuk och avspänd efteråt vilket är en skön känsla. Kan rekommenderas!

 

 

De andra skulle sova över men jag tog kvällsbåten hem. Kände inte riktigt att jag pallade med att vara social under så många timmar. Sen vill jag sova ut i min egen säng i morgon och njuta av första advent nu när jag har julpyntat och allt.

 

På vägen hem åkte jag förbi min farmors grav. Trots att det är hela 13 år sedan hon gick bort så saknar jag henne väldigt mycket fortfarande. Hon var en sån där bra farmor som man kunde ringa eller åka till och prata när det var något. Hon hade alltid en annan synvinkel som gjorde att livet alltid kändes enklare när man fått några goda råd. Saknar och tänker på henne ofta. Speciellt när det är något. Då brukar jag tänka: hur hade farmor tänkt och vad hade hon rått mig till?

Kändes bra att åka till graven och tända ett ljus. Dessvärre gör jag det alldeles för sällan då graven ligger lite avsides. Stod där och pratade lite tyst med henne om hur livet ter sig och någonstans inom mig känns det som att hon lyssnar och finns där för mig.

 

 

Nu känns det helt ok och jag ligger här i soffan och njuter av ljuset från granen.

 

Dock blir det inte något sent njutande av julstämningen i kväll då jag alldeles straxt ska gå och lägga mig eftersom att jag ska upp tidigt i morgon bitti för att åka ut i skärgården för det traditionsenliga julfirandet.

 

Jag och en kompis har under ett längre tag planerat för att ha en 70-talsfest i tråkiga januari. Dock har vi haft lite problem med lokal då vi ju inte vill betala för mycket. Vi ska bjuda på mat och grejer så lokalen var det enda som vi kunde hålla ner kostnaderna med. Men nu är det fixat och inbjudningarna är utskickade.

Det är ju, samtidigt som det är väldigt kul att fixa fest, ganska jobbigt också med all planering och alla förberedelser. Men nu är vi ju två och hon jag ska ha festen med är ganska driftig av sig så det ska nog gå bra.

 

Under kvällen kommer det bara att spelas 70-talsmusik (även tre låtar live), kommer ha en liten "mini-utställning" med retrosaker samt att vi ju hoppas att folk tar till sig temat och klär sig lite därefter.

 

 

Ska tillåta mig en kort tid att bara vara och släppa fram känslorna. Ett första steg i den riktningen är att jag ringde och sjukskrev mig igår för att i stället vara hemma, slappa, komma i fas med sömnen igen och bara känna känslorna som poppar upp. Är helt övertygad om att jag kommer att komma ur den här fasen med bra sinne vad tiden lider...

Symptomen på blodbrist är enligt Vårdguiden:

 

 

 

I eftermiddags var det äntligen dags att få komma till psykologen. Vi pratade om de ångestsymptom som jag har haft senaste tiden och hur jag har hanterat att jag blev dumpad av dejten så brutalt via sms. Jag har varit väldigt spänd och haft svårt att sova och till och med när jag väl har sovit har jag varit spänd som en fiolsträng vilket har känts när jag vaknat. Sen det där med skov av hjärtklappning, snabb andning och iskalla händer visar ju att det är någonting som är fel.

Efter lite pratande och nystande berättade hon för mig att jag har en kraftig stressreaktion! Så nu ska jag försöka tänka på andningen, ta det lugnt och göra avslappningsövningar. Men hur jag ska kunna slappna av när kroppen är så här på helvarv är en gåta för mig. Kändes ju väldigt skönt att få veta att det är en normal reaktion på något man har varit med om men samtidigt så blev jag väldigt ledsen. Kände lite att "är jag inte starkare som människa än så att jag inte klarar av en sån grej?".

 

Nu ska jag försöka ta det lugnt i helgen och bara låta känslorna komma som de vill. Det enda jag har inbokat är att pappa kommer över och käkar i morgon. Men han brukar inte bli så långrandig vilket kanske är skönt och passar bra just nu.

 

 

När vi satte oss för att äta var det en i sällskapet som bara ramlade ihop och svimmade. Dröjde flera minuter innan hon vaknade till liv igen och hann under den tiden kissa på sig. *stackarn* När väl ambulansen kom så hade hon kvicknat till någorlunda men var fortfarande alldeles vit i ansiktet och mådde illa. Trist avslutning på en trevlig kväll!

När vi sen skulle betala så "råkade" kompisen glömma bort att han hade två kort. Så för att göra en lång historia kort kan man väl säga att det blev en billig middag... 

Så, då har jag lagat första måltiden från ICA:s matkasse som jag var och hämtade igår. Dagens rätt blev enchilladas innehållande köttfärs och svarta bönor som serverades med majs och gräddfil. Och det blev riktigt gott! Tänk att något så enkelt kan bli så bra. Så fortsätter det i den här stilen kommer jag att bli mer än nöjd och fortsätta beställa kassarna. Tänk om det kunde resultera i att jag äter bättre, mer varierat och framför allt god mat. Då skulle det kännas bra!

 

Har i dag varit och hämtat min första färdigplanerade och färdigpackade matkassen på ICA. Det har varit då himla svårt att hitta inspiration till matlagning senaste tiden och då är ju det här ett ganska bra alternativ till att bara äta skräp såsom mackor osv. Nu är det ju någon annan som har tänkt och planerat OCH packat ihop allt åt mig. Känns väldigt lyxigt må jag säga men jag känner ändå att det är värt det! Och det är ju faktiskt inte gratis att gå ut och äta eller springa och småhandla. Nej, detta kommer vara en bra lösning för mig!

 

Nu hade jag redan färdig mat i kylen i kväll så första receptet ska lagas i morgon. Återkommer med recension. :-)

 

 

Han var till och med så snäll att han hade köpt bilagan till tidningen bara för att Carola var med och som han vet att jag tycker så mycket om. *rart*