lyckis

Hade en helt sjuk dröm i natt som kändes som att den var jättelång. Drömde att jag åkte till USA med mina sysslingar. Och jag och den ena av oss shoppade järnet! Vi var inne i en jättelik Levis-affär där det fanns huuur mycket som helst. Köpte bl.a. en jacka, en blus, tre par byxor och skärp. Den andra sysslingen låg kvar på hotellet och läste eftersom att hon inte hade några pengar medan vi andra två hade helt obegränsat.

När vi kom ut från affären var det dags att gå vidare till mataffären för att köpa mat med oss tillbaka till den lägenhet vi hyrde. Vi kom ifrån varandra och jag gick helt vilse efter att jag blivit så imponerad av att det fanns typ 25 olika sorters Mozarella att välja mellan.

Dagen efter åkte vi iväg och kollade på Hollywood-skylten som tydligen var putsad och nylackad så att den blänkte i solen...

 

Betyder denna dröm att det snart är dags för mig att åka iväg på en långväga semester kanske?

 

Hur trött kan man egentligen vara på en skala? Kommer inte ens ihåg hur det känns att vara utvilad längre eftersom det var så länge sedan jag kände det. Men, det är bara att bita ihop! Och lite extra trött kanske jag blir eftersom att jag ju tränar en del. I kväll blev det det sedvanliga spinningpasset.

 

Glömde förresten berätta en grej förut. För någon månad sedan när jag var hos dietisten för min övervikt så blev jag remitterad till en ätstörningsklinik. Och i dag ringde de och frågade om jag kunde komma redan nästa torsdag! Då ska jag få träffa en läkare och psykolog för en första bedömning så att de kan se hur vi ska gå vidare. Känns både spännande och som ett nederlag. Varför klarar inte jag av att hålla vikten i schack för när i princip alla andra gör det? Vad är det för felkoppling jag har där inne i hjärnan egentligen?

 

 

 

I fredags satt jag som på nålar precis hela dagen på mötet inför det att jag skulle åka hem till en kille i Hemvärnet. Jag var ju ganska osäker på varför han ville träffas, vad avsikten var. Och inte blev jag ju klokare efter nästan ett dygn hos honom! :-( Käkade middag, drack vin och sen satt vi och pratade. Helt plötsligt var klockan två och det var dags att gå och sova. Sov i hans dubbelsäng men vi låg på varsin sida av den i princip hela natten lång.

När vi vaknade blev det frukost, promenad och sen fika ute i solen innan det var dags för mig att åka hem igen.

Snacka om att jag känenr mig ännu mer frustrerad nu! Och jag vet ju inte ens vad jag själv tycker och tänker då jag känner mig helt blockerad där uppe. Men vi ska ses igen (kanske till helgen redan) och då klarnar det förhoppningsvis lite.

 

När jag kom hem i lördags drog jag efter lite piffande in till stan för galamiddag på Karlbergs slott. Det var en trevlig kväll om än lite för lite mat till middagen. Men i det stora hela kändes det väldigt speciellt att skrida igenom salarna och vara så finklädd. Det var väldigt högtidligt med pompa och ståt av musikkåren när man anlände och sen en operasångerska som underhållning. Och med allt det bling-bling och alla medaljer som officerarna hade på sig gjorde ju att jag gick igång totalt. Fast jag var hemma "redan" vid två-tiden på natten. Passade på att åka hem när jag kunde få skjuts av en som bodde åt mitt håll.

 

Under hela gårdagen var jag lite off i huvudet. Tog mig i alla fall ut på en promenad hem till en kompis för en fika och sen gick vi in till stan för att gå på bio. Vi såg "Tillbaka till Bromma". Ett gott råd: se INTE den! Var inte värd pengarna och vi satt bägge två och gäspade.

 

Även fast jag var ledig i måndags och således bara jobbat fyra dagar den här veckan så är det underbart med fredag! Dock sitter jag i ett heldagsmöte som verkligen suger! Men så snart det är över så drar jag hem och hämtar bilen för att åka till den där hemvärnskollegan och hälsa på.

 

I morse när jag kom till jobbet stod det återigen en present till mig på skrivbordet. Jag har ju infört den regeln här att alla som åker utomlands måste köpa en present till mig. Känns skönt att de tar den regeln på allvar. :-)

Någon som kan gissa vad detta är för något? Jag hade definitivt fel i alla fall.

 

  

I morgon är ju då dagen när jag ska åka hem och hälsa på den där killen från hemvärnet. Det känns lite nervöst då jag ju inte riktigt vet vad han är ute efter. Eller vad jag tycker om honom heller för den delen.

Från början var det meningen att han skulle ha haft sin son hemma vilket hade gett mig lite respit men det blev ändrat. Hade känts skönt om sonen varit hemma så jag hade kunnat fokusera lite på honom. Nu känns det som att fokuset hamnar på mig i stället. Men jag ska försöka hålla mig cool och åka dit med inställningen att det bara är en kompis. Det kanske allra jobbigaste är att jag ska sova kvar där. Visst, det måste jag kanske inte. Men har man 1 1/2 timmes bilfärd därifrån så känns inte det klockrent sent på kvällen.

 

Ja, ja. Wish me luck!

Råkade hamna framför "Mia på Grötö" på TV4 och det får mig att börja undra över hur det kommer sig att en kanal av den digniteten visar upp en olaglig handling medvetet? Varje gång Mia är ute och kör moppe ser jag rött. För vad är det hon inte har på sig som det är lag på? Jo, HJÄLM! Sånt kan jag verkligen störa mig på!

Är det verkligen en bra förebild att visa upp? Eller är det ok för alla oss andra också att köra utan hjälm? Har skrivit på deras FB-sida om detta, ska bli intressant om jag får något svar...

 

För att försöka hitta ny energi gick jag ner till vår återhämtningsfåtölj här på jobbet. De säger att 15 minuter i den ska motsvara ett par timmars sömn. Men jag vete fasiken. Det är väldigt skönt att ligga där och bli knådad och lyssna på avslappnande musik men piggare kan jag inte direkt säga att jag blev. Dock något mjukare i nacke och rygg vilket i sig kanske är bra.

 

Förstår inte varför jag är så jäkla trött för nu när jag har haft semester och allt. I dag är det så illa att jag knappt vågar blunda eftersom att jag nästan nickar till då. Dessutom känns det som att jag har ett kilo grus i ögonen och huvudet känns tungt som betong. Har ni några bra tips på hur man kan bli piggare?

 

Drog iväg efter jobbet och klippte mig och jag är verkligen helnöjd med min frisörs arbete. Tycker att han lyckas få till det riktigt bra och att vi har hittat en frisyr som jag trivs bra i.

 

Just mitt hår känns väldigt viktigt av någon konstig anledning med tanke på att jag varken är intresserad av smink eller kläder/skor. Men med håret är det annat. Vill nog klippa mig var femte vecka och blir jättestörd när håret inte ligger som jag vill.

 

När jag kom till jobbet var hela köket fullt med minisemlor. Så där blev det en. Sen hade min chef bakat egna så då blev det TVÅ små. Ni ser ju hur störd jag är! Men goda var de...

I morgon är det meningen att jag ska lämna det underbara Jämtland igen och dra mig nedåt Stockholm. Jag vill INTE!!! Kan det inte bara bli typ världens snöstorm här på förmiddagen så att jag inte kan ta mig någonstans? Älskar verkligen det här stället och det liv mina släktingar lever med naturen bakom knuten. Visst, jag har också skogen nära där hemma men det är ändå inte samma frihetskänsla. Man ser inga vidder liksom.

I dag har vi t.ex. varit uppe vid en koja i skogen och grillat korv över öppen eld. Visst, man stinker ju brandrök nu men det är det värt för att ha fått vara med om den härliga eftermiddagsaktiviteten.

 

 

I dag tog vi en tur in till den stooora staden Östersund eftersom att min släkting ville titta på kläder. Jag var väl måttligt road av att gå i affärer men bet ihop. Efter fyra timmar inklusive fika orkade vi inte längre och drog hem igen. Jag köpte i alla fall ett par jeans, trosor och en topp.

 

Nu när vi kom hem hade jag tänkt att ta en promis ute på isen men jag vågar fasiken inte gå ut på den. Fullt med vatten på den och det knakar och brakar i den. Och tänk om man skulle gå igenom, då skulle man aldrig lyckas ta sig upp utan åka med strömmarna under isen. Nä, riktigt så våghalsig är jag inte numera. Det får helt enkelt bli en sväng uppe på torra landbacken i stället.

 

Herregud, trodde att jag skulle kunna ta det lugnt och inte fara runt så mycket men tji fick jag. Har åkt runt och klivit ur och in i bilen jag vet inte hur många gånger. Bland annat har vi hunnit med en sväng inne i Åre by. Snacka om att det är sönderbyggt där nu! Inte det minsta trivsamt faktiskt.

Har även hunnit med att fika hos en släkting, ett par olika outlets, loppis, Åre toveri samt Åre choklad. Det blev visst en hel del strutar men jag vill passa på att försvara mig med att flertalet av dem ska ges bort inom den närmaste tiden i olika sammanhang. Så jag ska absolut inte äta upp all den chokladen själv.
 

Fortsätter mitt njutande här i lillstugan. Fast kanske var det inte fullt SÅ njutbart av att vakna av att jag frös och termometern stod på tretton grader. Det var bara att tassa upp och sätta igång brasan det så nu är det behagligt igen och jag sitter och väntar på att kaffet ska koka. Ser också ut att vara härligt väder ute så jag ska försöka vara ute så mycket det bara går i dag.

 

Så där ja, då är jag installerad i lilla stugan vid älven uppe i Jämtland. Bilresan upp gick bra och på vägen stannade jag till hos ex:et utanför Östersund. Fråga mig inte varför eftersom att jag redan på förhand visste att han skulle påverka mig.

När jag kom dit fick jag en kram och sedan tog vi en fika. Och det kändes alldeles pirrigt i magen, nästan som när vi var på dejt för första gången då när vi hade vunnit en middag via "Chans till romans" på Mix Megapol. Trots att jag vet att det aldrig kommer bli någonting mellan oss igen så känns det just nu som att jag saknar honom jättemycket. Visst, han är väldigt speciell och går sin egen väg men det kanske är det som är charmen med honom. Han är alltid glad, reko och skrattar mycket. Helt enkelt en kille som man blir glad av! Känns dock lite konstigt att han fortfarande efter så här pass lång tid kan påverka mitt sinne så mycket. Men jag var otroligt kär i honom och hade varit villig att ge upp hela mitt liv i Stockholm för att dela mina dagar med honom ute på landsbygden i Jämtland. Undrar just om han riktigt förstod hur mycket jag tyckte om honom...

Känns onekligen lite konstigt att gå på dejt med den där hemvärnskillen nästa fredag när jag har så starka känslor kvar för mitt ex. Kommer jag någonsin bli kvitt de känslorna månntro?

 

Nu sitter jag som sagt var i "min" lilla stuga och njuter av brasan och lugnet. Ska blir helt underbart de här dagarna. Har förresten sett norrsken för första gången i mitt liv i kväll. Riktigt mäktigt och fascinerande hur snabbt det kan röra sig.

Fråga mig inte hur de tänkte när de målade köket i stugan. Ser ju ut som att det är ett hem för en tuggummituggande barbie!

 

Har nu packat det sista inför min lilla semester som går upp till Jämtland i morgon. Känns skönt att bara kunna gå och lägga sig och veta att i morgon vid den här tiden ligger jag i sängen i den lilla stugan vid älven och njuter av braskaminens knaster.

Längtar som fasiken efter att ta mina längdskidor och ge mig ut på tur. Tydligen är älven frusen och det är ett par decimeter snö men mer väntas närmaste dygnet. Det har ju liksom inte varit någon vinter här nere än i år. :-(

 

I dag till exempel skulle jag äta sushi lite snabbt. Trodde jag! 1 1/2 timme senare var jag klar och då var vi ändå bara tre gäster! Sånt kan verkligen göra mig galen! Dessutom var sushin ingen höjdare då den var gjord med fullkornsris och kändes som gröt. :-(

What a day! Har haft det riktigt körigt. Dagen började med besök hos gynekologen för att mäta äggblåsorna inför morgondagens insemination nere i Köpenhamn, Hem, boka resa för i morgon, kasta mig in i bilen och åka hem till kollegan ute på Ingarö där vi skulle sitta i heldagsmöte.

På vägen hem åkte jag förbi macken för att kolla olja, luften i däcken och sånt inför resan till Jämtland på torsdag. Hann även bli intervjuad av SVT där då de gjorde ett reportage om kollektivåkande vs bilåkande.

Hem och hämta träningsväskan, skynda till tunnelbanan för att precis hinna till spinningpasset. Tror ni att jag var helt slut nu när jag kom hem?

 

Ska faktiskt försöka komma i säng absolut senast klockan 22 då tåget ner till Köpenhamn går i ottan i morgon bitti. Men jag ska inte klaga; behöver bara gå upp, klä på mig och dra. Har förbeställt frukost till tåget och sen kan jag sova bäst jag vill i de fem timmar det tar ner.

Har nu kommit en bit på vägen på den lilla filt jag tänkte virka av rutor med Afrikas blomma på. Även om jag bara har kommit kanske halvvägs ännu så ligger det många timmars arbete bakom detta.

Eventuellt kommer jag att sy fast ett tyg på baksidan av filten för att det ska bli lite stadigare. Jag får se hur jag känner när väl den dagen kommer. Men jag måste säga att jag känner mig väldigt duktig när jag ser att det går framåt.

 

Beställde ett egetdesignat mobilskal härom veckan och fredags fick jag hem det. Blir alldeles glad inombords när jag ser det. Carola är ju fortfarande SÅ bra efter 30 år och hennes musik väcker många minnen till liv.

Antagligen kommer jag att få stå ut med många retningar av främst kollegorna närmaste tiden minst sagt. Men det är det värt! :-)