Jonas Gardell: Trafikplats Glädjen

Lyckades ta mig iväg till Parkteatern i kväll trots att jag från början skulle ha gått ensam. Och det är jag väldigt glad för! Både för att Jonas Gardell var toppenbra i "Trafikplats Glädjen" (fast den var inte bra rolig utan ganska tragisk emellanåt) och för att jag mötte upp just den tjejen jag gjorde.

Vet inte riktigt om jag kan kalla henne för kompis. Var faktiskt första gången på 23 år som jag träffade henne. Hon valde nämligen att hoppa av skolan efter åttan (hade gått om ettan och eftersom man bara har nio års skolplikt så...) pga att hon var mobbad. Jag själv mobbade inte men var så feg att jag inte sa ifrån när jag såg det. Det där har jag haft så väldigt dåligt samvete över i alla år och för ett par år sedan tog jag mod till mig och skrev till henne om mitt dåliga samvete över att jag inte gjorde något åt det. Hon var förstående och svarade att de där åren förstörde hela hennes uppväxt men att hon förstod och förlät mig. Var som en sten som föll från hjärtat... Sedan dess har vi haft lite "försiktig" kontakt fram tills idag då vi träffades. Men det var verkligen jättekul att träffa henne igen och jag hoppas vi ses igen!





Kommentarer


Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback
RSS 2.0/>