Social torsdag
Oj, oj, oj vilken "annorlunda" dag i mitt mammalediga liv. Har inte varit inne i stan på evigheters evighet men idag var det dags! Började med att promenera Götgatan från Skanstull till Medis där vi träffade några gamla kollegor för en lunch. När vi käkat färdigt följde jag med upp på kontoret och var sociala där i närmare ett par timmar. Nästan så att jag har glömt bort hur man gör när man umgås med andra än småbarnsmammor som bara pratar smakportioner och bajs. Så det kändes verkligen befriande att prata lite vuxet.
Från kontoret gick vi via julmarknaden i Gamla Stan via Kungsan till NK:s julskyltning. Det var tydligen jättespännande för Lilleman då han satt och tittade på allt i fönstren med tefat till ögon. Och jag ska väl villigt erkänna att även jag tittade en hel del. Är ju riktigt snyggt gjort!
Vidare till stora Åhléns där jag skulle köpa nya yllemamelucker (ja, jag veeet att det låter tantigt men det är så otroligt skönt att ha under så här på vintern) och sen vidare till Hötorget där jag skulle inhandla Vietnamesiskt kaffe i en av alla de asiatiska affärerna som ligger där. Efter det var vi bägge två helt slut och det var äntligen dags att åka hem. Gissa om Lilleman somnade som en klubbad säl. :-)
Inte konstigt alls
Vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta nu när jag har fått svar på blodproverna jag tog i veckan. Eller ja, det kom nog ett par tårar av lättnad faktiskt när jag fick veta. Det är inte jag som har gått och inbillat mig att jag varit så trött. Inte alls faktiskt. Har helt sjukt låga värden av både järn, B12 och Folsyra. Så det är inte konstigt att jag knappt orkar med mig själv längre.
Har inte pratat med läkaren ännu men jag förutsätter att de kommer sätta in något snabbverkande typ injektioner nu. Hoppas det åtminstone så att jag äntligen kan få bli piggare och mig själv igen.
Gråt av trötthet
Har varit lite gråt här hemma i kväll på grund av trötthet. Och då är det inte Lilleman utan JAG som har gråtit. Har gått sen tidigt i somras och varit helt sjukt trött och det har bara tilltagit mer och mer. Och nej, jag kan inte skylla på att jag har det stressigt eller inte får sova om nätterna. Har inte haft det så här lugnt och skönt i hela mitt vuxna iv och sover 7-8 timmar per natt.
I september var jag och tog prover då jag misstänkte att det var järnet som spökade igen. Hade då bra blodvärde men låg i underkant vad det gäller järndepåerna. Läkaren släppte iväg mig utan vidare undersökningar så nu sökte jag igen. Så idag har jag då varit där och tagit ytterligare en hel drös med prover. För nu går det inte längre att gå och må så här! Känns ju som att jag inte riktigt orkar med sonen utan jag vill bara ligga på soffan/sängen och vila utan att röra en fena. Och det känns ju verkligen inte rättvist mot honom!
I kväll blev det då helt enkelt för mycket och tårarna kom. Stackars Lilleman blev alldeles förskräckt när jag satt där och hulkade. Så då fick jag ta upp honom och så gosade vi lite och så kändes det i alla fall något bättre för stunden.
Billig försäkring för framtidens generation
Lilleman växer verkligen så att det knakar... Han firade sin 10-månadersdag i dag med att dra sig upp på knä mot fotpallen i vardagsrummet. Så nu börjar väl det stora jagandet antar jag.
Vi var på BVC härom dagen och nu väger han som en stor säck potatis, dvs nästan 10 kg, och är 74 cm lång. Detta betyder att han håller på att växa ur babyskyddet i bilen. Efter lite research på Google hittade jag det jag tror att vi vill ha. En vändbar stol som han kommer kunna ha ända tills han är så stor att det räcker med en kudde. Så häpp är jag typ två och ett halvt tusen kronor fattigare. Men jag ser det som att det ändå är en billig livförsäkring!
Svårt val
Åh, vad jobbigt... Vilka ska jag välja att förstora till släkten? Tänkte välja ut två olika men kan verkligen inte bestämma mig. :-(
Ljusets dag
Den här helgen går verkligen i ljusets tecken. Först igår så var jag och tände ljus vid min mormor och morfars grav. Sen idag så var jag med mina barndomskompisar till Skogskyrkogården för att tända ljus för deras mamma som gick bort i början av december förra året. Skulle egentligen ha åkt även till min farmors grav men Lilleman hade somnat i bilen så jag hade inte riktigt hjärta att dra upp honom för att gå ut på en kall och väldigt blåsig kyrkogård. Så det får bli en tur dit en annan dag i stället. Som tur är så vet jag att det redan finns ljus tänt där för henne.
Det där med livet är egentligen allt bra konstigt. Kompisarnas mamma hade födelsedag samma datum som Lilleman. Det är precis som att om en person som är född ett visst datum dör ifrån oss så måste det fyllas på med en ny person. Det är i alla fall så som JAG tror att det fungerar. En person går bort, en föds och sen går livets kretslopp vidare i alla oändlighet.
Mysig dag med brorsonen
Äntligen fick jag lite tid med min ena brorson! När han var mindre hittade vi på grejer tillsammans ganska ofta men ju äldre han har blivit, är 12 år idag, ju mindre tid har han över för sin gamla faster. Men idag när det var lov så hade han en lucka över. :-) Fast jag ska absolut inte klaga, det är ju precis så det ska vara när man börjar närma sig tonåren. Och hade han haft mer tid över så borde det vara en varningssignal i stället.
Hur som helst. Vi tog min lilla bil ut i snöfallet och åkte till Fjärilshuset vid Haga. Jag hade aldrig varit där tidigare så det var kul att se. Men nu har jag varit där och kommer aldrig åka tillbaka. Hur dyr entré som helst men ganska litet där inne. Och det fanns inte ens många fjärilar! Såg typ fem stycken... Det var dock en riktigt bra utställning om hajar. Men som sagt var; alldeles för dyrt i relation till vad man fick.
Efter besöket där drog vi och käkade i Täby Centrum. Han fick välja ställe och då blev det förstås hamburgare. Fast "finburgare" skulle det vara som tur var. I Tebban köpte vi också med oss munkar från Dunkin Donuts som vi fikade med när vi sen kom hem. Vad gör man inte för att muta?
Verkligen supermysigt att få prata med honom själv och höra lite om vad som pågår i hans liv. Kommer verkligen göra allt för att behålla den kontakt och relation som jag har jobbat på att bygga upp under hans 12 första år i livet!
Är vintern i antågande?
Usch vilket HEMSKT väder det har varit ute idag! Det regnade/stormade snöblandat från sidan när vi var ute en sväng. Men jag antar att det är så det ska vara så här års och vi har ju faktiskt haft en fantastiskt fin höst. Och liiite mysigt är det att kunna vara inomhus med gott samvete och fixa med sånt som har legat sen i våras när man gick ut på grönbete. Sen får vi kanske vara glada över att det inte är ett par grader kallare så att all den här nederbörden hade fallit som snö. Då hade vi snackat snökaos på hög nivå!
Apropå snökaos första november: kommer ni ihåg det där året, typ 2007 eller 2008, när hela Stockholmstrakten stannade av pga snön? Folk övergav sina bilar på motorvägen och bussarna stod tvärs över gatorna. Helt galet! Just den dagen var jag väldigt glad över att jag åkte tunnelbana från jobbet med tanke på att det var det enda färdmedlet som fungerade som det skulle. :-)
Regn, regn och åter regn på mitt köksfönster i eftermiddags
