Århundradets flopp
Drog ner till Köpenhamn via Malmö igår med brorsonen. Det huvudsakliga syftet med resan var att jag skulle genomgå en insemination till. Vid förra besöket diskuterade vi att jag skulle äta lite extra hormoner inför den här gången. Jag kontaktade snällt gynekologen och fick dem utskrivna. Sen var det tack och hej.
Igår när jag stod på Malmö Central pratade jag med kliniken då de kontaktat mig. De ville veta hur många och stora äggblåsor som hade utvecklats. Jag blev som ett stort frågetecken eftersom att jag inte hört varken från dem där nere eller från gynekologen här uppe att det behövdes en extra ultraljudsskanning för att ta reda på detta.
På grund av att jag inte gjort denna skanning kunde kliniken inte genomföra insemination på mig då risken är alldeles för stor att det blir typ sexlingar. Men jag undrar i mitt numera stilla sinne hur bägge dessa instanser kunde "missa denna lilla detalj"?
Jag blev såklart jätteledsen och stod där och grinade på tågstationen. Hade ju dock brorsonen med mig så jag fick försöka behärska mig så gott det gick och vi fick trots detta två jättemysiga dagar. För jag gjorde valet att inte vända hem igen utan åka till Köpenhamn på en minisemester trots allt.
Men det känns verkligen SKIT just nu!
Internetberoende?
Hörde just på nyheterna att man i snitt är inne på Facebook 75 minuter om dagen! Herregud, det är ju helt sjukt egentligen. Tänk vad mycket annat man skulle kunna göra den timmen+kvarten varje dag. Det värsta av allt är att jag antagligen ligger en bra bit över snittet. Är htelt beroende! Och det känns ju förstås jättejobbigt när jag inte har tillgång till datorn/telefonen är utan mottagning. Och då snackar vi bara FB här! Sitter ju en hel del utöver det också.
Det är ju faktiskt ganska skrämmande att man är så beroende av internet. Vad gjorde man innan internet liksom? Man måste ju ha haft hur mycket tid som helst över till andra saker. Nej, jag får nog börja vänja mig av lite med det här. Kan man ha någon typ av nedtrappning kanske? Tål att tänkas på! Ska i alla fall börja med att vara utan under ett dygn från och med i eftermiddag eftersom att jag åker ner till Danmark.
Om jag måste så...
Nu har jag gjort min debut på att ta spruta på mig själv! Hade ALDRIG gjort det om det inte hade varit för att det är ett hormon som ska hjälpa till med ägglossningen inför ett nytt försök med insemination som går av stapeln på torsdag nere i Köpenhamn.
Sprutan var faktiskt ganska lätt att ta och kändes inte det minsta. Det var ju världens tunnaste nål och den skulle in i späcket på magen så det var inte smärtan jag var orolig för innan. Nej, det är ju det där med sprutor och nålar. Och i dag blev det ju dessutom två gånger eftersom att jag var och tog blodprov tidigare i dag.
Nu ska jag försöka komma till ro och gå och lägga mig. Som tur är får jag sovmorgon ända tills klockan åtta.
Officiellt medelålders
Nu är jag officiellt medelålders! Har för första gång varit på mammografi. Jag hade hört innan att det skulle göra rackarns ont så jag var väl förberedd på det. Så döm om min förvåning när jag inte tyckte det var någonting. Gjorde inte det minsta ont eller var obehagligt. Så ni som inte har gjort detta innan behöver absolut inte oroa er.
Det som däremot gjorde ont var när jag direkt efteråt var och tog blodprover inför fem-årskontrollen efter min Gastric By-pass. De skulle ta hela sju rör och när hon satte i det sjätte började det göra ont som fasiken i blodkärlet och i och med det tog flödet slut. Då hon inte hittade något nytt kärl eftersom att jag antagligen blev nervös så fick de nöja sig med sex och göra flera analyser från samma provrör. Usch, jag avskyr verkligen det där med nålar!
Snart är det dags
Det är dags att börja förbereda mig mentalt på att åka ner till Köpenhamn för ett nytt försök med insemination. Känner mig faktiskt ganska pepp inför det och nu när jag har ätit extra hormoner och allt ska det väl förhoppningsvis gå vägen. Skulle vara så himla skönt om det kunde fastna.
Den här gången när jag åker ner blir lite speciell. Inte bara pga att jag tagit hormoner utan för att jag får sällskap dit ner. Av min ena brorson! Vi åker ner på onsdag och hem på torsdag vilket betyder en hotellnatt. Ska verkligen bli superdupermysigt att hänga med honom. Vi är ju ganska lika i sinnet; lika känslosamma och temperamentsfulla bägge två. :-)
Från lillsemestern i Köpenhamn i våras
Illamående utan orsak
Har varit med om en jätteskum sak här på morgonen. När jag stod där på perrongen och väntade på tunnelbanan kände jag helt plötsligt hur ett illamående sköljde över mig. Det kom från ingenting. Satt hela vägen till jobbet och kämpade för att hålla emot och jag hann precis till toan på jobbet innan jag började kaskadspy. Och jag känner mig fortfarande alldeles jättekonstig men vågar inte riktigt sätta mig på tåget hem när jag mår så här. Jag kom ju direkt hemifrån och hade bara ätit min vanliga havregrynsgröt till frukost. Var kommer sånt här ifrån egentligen? Och nej, jag är dessvärre INTE gravid!
Vinter snart?
Tog en långpromenad här på eftermiddagen för att testa min pulsklocka lite mer och slogs av att vintern snart borde vara här. Är det inte lite väl varmt utomhus för att vara i slutet av oktober? Vid det här laget brukar ju första snön ha kommit. Det är ju till och med en del löv kvar på träden. Även fast det är fint så börjar jag längtar efter snön och skidåkning.
Nu sitter jag här och väntar på att dra iväg på eftermiddagens spinningpass. Inte för att jag direkt längtar men det är väl lika bra att ta tjuren vid hornen och släpa sig iväg.
Är jag en atlet?
Kollade min vilopuls i morse när jag vaknade och använde den nyinköpta pulsklockan. Den låg och pendlade på mellan 48-52. Enligt en tabell på nätet borde jag, som både är otränad och överviktig, alltså vara en atlet. Det var nog faktiskt dagens, eller till och med veckans, stora skämt!
Säng, säng, säng, sova, sova. sova
Nu kan man äntligen gå och lägga sig med gott samvete fastän det är lördag. Har varit riktigt skönt att vara hemma en hel eftermiddag/kväll utan att göra något vettigt förutom att läsa och virka. Och inte nog med att jag inte behöver ställa klockan i morgon; får ju sova en timme mer också eftersom att klockan ställs tillbaka. Helgerna borde alltid vara någon timme längre. Kan vi inte bara fördela om och ta ett par timmar från vardagarna och lägga dem på helgerna i stället?
Bra kombo?
Hm, hur tänkte jag här? Tidningen Topphälsa där man ska läsa om att leva nyttigt i ena handen och en påse smågodis i den andra... Men skönt avkopplande var det!
Dagens coola aktivitet
Skulle ju egentligen ha åkt ner till Jönköping över helgen men mina krafter är helt slut. I stället blev det en lugn och tidig biokväll igår och i dag har jag varit iväg med pappa på en aktivitet. Vi har varit ute och åkt robotbåt! Var verkligen hur coolt som helst. Gick i närmare 40 knop men det märktes knappt eftersom att båten gick så fint i vattnet.
Det är en förening som sköter om fartyget och då och då kör turer med externa passagerare. Kul och beundransvärt att det finns ett sånt engagemang hos folk där ute.
När jag kom hem här förut tog jag en varm dusch och sitter nu här i soffan i pyamas. Inget party, party här inte!
Oktoberfest och biomys
Kvällen började med Oktoberfest på jobbet som idrottsföreningen hade anordnat. Trevlig när det händer något. Fast just i dag var jag inte alls på G och eftersom att jag har en "vit period" just nu så kändes det väldigt passande att Evelina hade frågat om vi skulle gå på bio.
Kvällen film blev "The Butler". Hade nog inte riktigt väntat mig en så pass tung film som det visade sig vara. Handlade om kampen för att de mörkhyade skulle få samma rättigheter i samhället som de vita. Och jag blev alldeles chockad över hur pass nära i vår tid som de inte hade det så lätt. De fick inte sitta överallt på restauranger och inte handla i alla affärer. Nu snackar vi bara drygt 40 år sedan. Kände mig väldigt dåligt allmänbildad när jag såg filmen måste jag säga.
Filmen var helt klart sevärd. Många känslor som triggades igång och det var nutida samhällsorientering. Dock kanske man inte ska se den om man ska vidare ut på galej efteråt. Den var ingen partyhöjdare om man säger så.
Bild och text från filmtoppen.org:
"The Butler är den verklighetsinspererade historien om butlern som arbetade för inte mindre än sju amerikanske presidenter. Från maktens innersta rum bevittnade han många av de stora och dramatiska historiska händelserna i världs- och segregationspolitiken. Han blev vittne till både goda och onda gärningar men förblev lojal mot vita Husets presidenter ända fram till sin pension. För många i politiken var han inte ”bara” en butler utan en sann vän och förtrogen."
Lönen bränner i fickan
Hade lovat mig själv att jag skulle få kosta på mig en pulsklocka nu när jag fick lön. Har velat ha en länge men inte riktigt velat lägga pengar på en. Men nu när jag fick både den ordinarie lönen OCH årets premie från Hemvärnet så slog jag till. Fast nu pratar vi ingen värsting utan en enklare variant som i princip bara är klocka och pulsmätare.
Har fått för mig att man kan få ut mer av träningen om man vet hur man ligger till. Speciellt jag som går en del på spinning har nytta av detta. Så nu jäklar ska här tränas!
Vassaste kniven i lådan?
Jag undrar just hur de som är med i typ "Lyxfällan" tänker egentligen. Tror de verkligen att det är bra reklam för dem själva inför framtida arbetsgivare, hyresvärdar osv? Någonstans i bakhuvudet måste ju tanken ha poppat upp att "oj, jag är arbetslös och den här bilden vill jag inte visa upp av mig själv". För de som är med i såna typer av program är ju med där av en anledning: de har slarvat med sin ekonomi! Och jag förstår verkligen om arbetsgivare drar öronen åt sig. För vem vill ha en anställd som inte kan ta hand om sin egen privatekonomi på ett korrekt sätt? Hur ska de då kunna ha en känsla för företagets pengar?
Nej, såna här i mina öron ganska korkade uttalande visar ganska tydligt hur smarta de är. För de som verkligen har hamnat i knipa och med sin ekonomi och har någonting innanför pannbenet söker hjälp på ett mer seriöst sätt.
Bild från expressen.se
Julpyntsfabriken har full produktion
Så där ja, nu har jag gjort de första 21 snöflingorna och kände att jag det var dags att sätta tänderna i något nytt. Och vad blev det då? Jo, julgranar. Dock har jag inte riktigt kommit på hur jag ska sätta på pärlorna som ska få föreställa julgranskulorna ännu. Får tänka på det i natt om jag vaknar. Men granarna är verkligen urkul och plättlätta att göra så det kommer det att bli mååånga av (än så länge har jag gjort sex i kväll).
Provocerande tv-tittning
Jag brukar vanligtvis gilla "Bonde söker fru" och inte missa en minut men den här säsongen blir jag väldigt provocerad av jämten Pär. Om jag bara hade sett honom på tv och inte vetat något mer om honom hade jag blivit charmad och blivit förtjust i att följa hans sommar. Men nu vet jag lite mer och nu stör jag mig som sjutton. Vad jag stör mig på? Jo, han dejtade en som jag känner och han frågade henne: "du som gillar sex så mycket kunde väl jobba med det och tjäna pengar?".
Alltså, även om han nu sa det på skoj är det inte en OK kommentar tycker jag. Som tur är så fortsatte de inte sitt dejtande efter det...
Kan någon svara på min fråga?
Varför tycker jag ingenting är roligt? Jag drar mig undan och vill bara ligga hemma i siffan och virka och titta på "Rederiet". Ensam! Inte behöva prata med någon och än mindre vara social. Orkar helt enkelt inte! Varken fysiskt eller mentalt.
Jag vet kanske innerst inne att det beror på att jag har haft en uppvarvad period, så kallad hypomani, när kroppen har gått på helvarv och inte fått någon vidare återhämtning. Nu skriker den efter att få vila men jag har inte riktigt kommit till det stadiet ännu att jag låter den göra det. Är trött i hela kroppen förutom i det där lilla hörnet i hjärnan som lever rövare och inte låter resten av kroppen vila. Bara väntar på att vändningen kommer, för det gör den förr eller senare. Och då vet jag inte riktigt hur jag reagerar då jag aldrig haft en sån här pass manisk period tidigare under så lång tid. :-(
Skulle egentligen ha åkt ner till Jönköping i helgen, vilket jag verkligen har sett fram emot, men jag orkar inte. Så det får skjutas på framtiden tills jag kommit på fötter med min knäppa hjärna igen.
Grå dag
Usch, jag vill verkligen INTE jobba i dag! Var trött som ett helt ålderdomshem i morse när klockan ringde vilket resulterade i över en timmes snoozning utan att jag var medveten om det. Väl på jobbet kommer jag inte riktigt igång utan sitter bara och surfar runt. Jag vet att man inte ska göra det men jag bara orkar inte tänka! Till råga på allt regnar det ute och det är bara grått, grått, grått.
Nej, hem sen till soffan och virkningen. Tror till och med att jag ska ta en tur förbi garnaffären och pigga upp med lite nya inköp på vägen hem.
Virkfabrik i soffan
Nu är det rena, rama virkfabriken här hemma! Kommer att sälja en del på svägerskans jobb så det gäller att ligga i. De här snöstjärnorna har blivit mina favvisar att göra. Plättlätta att göra och de blir väldigt effektfulla med det glittergarn jag använder (glittret syns dock inte på bilden).
Jag hoppas bara att ingen ser mig utifrån. Har nämligen inte riktigt 40-årsanpassat mitt hem ännu med allt vad det innebär med det extra ljus som behövs. Så jag sitter numera med pannlampa i soffan och virkar!
Nödvändig kvällskurs
Har precis kommit hem efter första tillfället av sex där jag ska få lära mig mer om vad det innebär att ha en bipolär diagnos. Under den här utbildningen får även anhöriga delta för att förstå vad det är som händer, vad det finns för risksituationer och vilka de tidiga symptomen är. Så jag har utsett min käre lillebror är den som ska få veta lite mer. Det är ju trots allt honom jag pratar mest med om såna här saker...
Sånt här gör verkligen att jag blir helt slut så nu får det bli en kväll med "Rederiet" i soffan.
Luras någon med mig?
Var tog helgen vägen någonstans? Nu sitter jag här igen och tycker synd om mig själv för att det är söndagskväll och jobbet hägrar i morgon bitti. Har faktiskt inte det minsta lust! Undrar just vem som kom på att man ska jobba så mycket av tiden i ens liv egentligen? Honom skulle jag vilja ha ett allvarligt samtal med och ta i örat!
Brrr...
Herregud vad kallt det kan vara i en ishall! Har varit och kollat på yngsta brorsonens hockeykupp och trodde att jag skulle frysa fast. Visst, jag hade inte långkallingar eller mössa på mig men det ska man väl ändå inte behöva? Men vad gör man inte för att samla fasterpoäng? Tror att det kommer löna sig i framtiden och de kommer säkert inte att glömma bort sin gamla faster när hon blir gammal och behöver hjälp. :-)
Har ni sett?
Har ni sett att Coca-Cola Cherry nu finns igen? Varför har ingen berättat det för mig tidigare för? Älskade den redan när den fanns förra gången någon gång där på 80-talet. Men så sålde den tydligen inte så bra och togs bort. Så snacka om glad jag blev igår när jag såg den igen. Kan säga som så att jag valde bort bubbelvattnet i kylen till förmån för min favvis.
Är det bra eller dåligt att den finns igen? För så länge den finns är den ett alternativ, annars undviker jag i princip läsk helt.
Cherry
Lååång dag!
Via Centralstationen ut till Drottningholm där Hemvärnskompisen går Högvakten. Vidare till födelsedagskalas med fondue hos svägerskan innan jag precis kom hem. Tretton timmar senare!
Måste bara säga: varför äter man inte fondue oftare för? Så himla gott! En alldeles för underskattad och bortglömd 70-talsrätt. Är ju verkligen helt perfekt när man vill sitta länge och äta och samtidigt hinna prata/umgås med varandra.
Morgonens flashback
Hamnade framför tv:n här vid frukosten. Och de visade Piff & Puff. Snacka om Flashback från när jag var liten och det var sommar- eller jullov. Det var ju bara vid såna speciella tillfällen som de visade tecknat på tv. Ja, om man bortser från fem Tom & Jerry när det var Lilla Sportspegeln och fem minuter Hacke Hackspett när det var God Morgon Sverige på lördagmornar. Men tecknad film för trettio år sedan betydde skollov och det var ite den känslan jag fick nu när jag såg dessa små jordekorrar på tv.
Längtar efter ensamhet
What a week! Först har jag börjat jobba igen efter nästan två veckors sjukskrivning. Väl på jobbet har det varit tre dagars utbildning. Privat har jag fått besök av kompisen och hans två döttrar vilket resulterade i att jag sov hos en kompis i natt för att de skulle få rå om sig själva här hemma.
I natt kommer jag bara ha den ena tjejen sovandes här. Men det räcker bra. För en 11-åring som har så många ord inom sig som bara måste ut är faktiskt ganska tröttsamt för det mentala välbefinnandet.
I morgon åker de tre hem till Skåne igen och direkt därifrån åker jag på födelsedagskalas hos svägerskan. Gissa om jag ska vara ensam och inte göra någonting på söndag...
Fast jag måste säga att den 11-åriga tjejen är lite rolig trots allt. Ja, inte nog med att hon hade världens packning med sig för bara två dagar. Hon hade även med sig idolkorten på One Direction som ställt upp bredvid där hon sover. Snacka om tonåring va? Även fast hon inte riktigt är tonåring ännu förstås.
Nattliga gäster
Fasiken vad skönt med fredag! Det som är lite smolk i bägaren är att jag har folk som jag inte känenr så överdrivet bra som ska sova över hos mig. De sov hos mig i natt också men då slaggade jag över hos en kompis.
Varför jag har folk som sover över som jag knappt känner? Det är en hemvärnskollega från Skåne som går Högvakten och nu är hans döttrar uppe för att göra Stockholm och titta på pappa. Som tur är så åker de hem redan i morgon så sen har jag hela söndagen att bara slappa. Och man vet ju aldrig, kanske är det jag som behöver sovplats nästa gång...
Kan det vara jag?
Det känns verkligen som att jag har tappat bort mitt leende och skrattet för tillfället. Tycker mest att jag suckar och bara "är" hela tiden. Förhoppningsvis blir det snart bättre igen, ska bara hitta mitt borttappade leende där ute någonstans...
Humörsvängd dag
Undrar just hur många såna här dagar man orkar med innan man dukar under? Har både skrattat, gråtit och varit arg om vartannat. Blev en ordentlig urladdning där tidigare i dag när jag blev så besviken på min arbetsgivare. Men jag står fast vid min besvikelse! Hur mycket än folk försöker säga till mig att det inte är menat så eller något att bry sig om.
Hur som helst så känner jag mig som ett minfält där man aldrig vet hur det ska gå om man tar ett steg framåt. Och allra mest är det jag själv som inte vet vad som ska hända. Vad ska jag göra för att hantera detta? Är ganska tröttsamt faktiskt.
Så jäkla besviken
Jag är just nu så jäkla besviken på min arbetsgivare! Det ska låta så fint att det inte är någon kränkande särbehandling av någon men nedanstående inbjudan är ju precis tvärtemot vad alla fina ord säger!
Jag som försöker bli gravid på konstgjord väg nere i Danmark tog mig väldigt illa vid av detta vilket jag påtalade till HR-direktören och jag kan tänka mig att det är flera som gör det. T.ex. de som är homosexuella, andra singlar eller de par som helt enkelt inte kan få barn. Varför kunde de inte bara ha skrivit öppet hus för?
Passande nog så ligger medarbetarenkäten ute just nu, gissa om jag har tagit upp det där... Har även pratat med min närmaste chef som tyckte att jag överreagerade. Men han kan aldrig få mig att känna på ett annorlunda sätt, känner jag mig kränkt och ledsen så gör jag det!
Skön söndag
Detta skriver jag nu när insomningstabletten börjar verka så det kan komma bli lite förvirrande. :-)
Har haft närmaste vännen Jörgen på besök här i dag. Vi har varit ute på en härlig tvåtimmarspromenad i skogen i solen och sen käkat pumpasoppa som jag svängde ihop lite enkelt. Jag hade även lyckats svänga ihop en sockerkaka med äppelbitar och pepparkaksbitar i vilket blev riktigt gott.
Det är många ganska tunga ämnen som har avhandlats här i dag så det ska bli skönt att snart få sova. Kanske inte lika roligt att klockan ringer i morgon bitti, är ju trots allt två veckor sedan sist eftersom att jag varit sjukskriven sedan dess.
Måste bara säga att jag har världens bästa kompisar och Jörgen är en av dem!
Alla dessa färger
Efter min marathonsömn som slutade med att jag vaknade med ett ryck så åt jag lite snabbt och gick sen ut på en promenad med mina stavar. Det är verkligen skönt att gå med stavar och man riktigt känner hur mycket mer det tar.
I dag försökte jag fokusera på hur fint det är ute i naturen just nu och jag måste säga att jag tycker att jag lyckades ganska bra. Har även kommit fram till att mitt nästa fotoprojekt ska bli på ämnet stubbar.
Dålig natt
Efter långpromenaden igår eftermiddag så trodde jag ju att jag skulle sova som Törnrosa när jag gick och la mig. Men icke! Märkte redan vid 22-tiden att kroppen började gå upp i varv och sen när jag gick och la mig vid halv ett så var det ju stört omöjligt att få hjärnan att slappna av. Så det fick bli lite extra hjälp på vägen med en insomningstablett. Och vips så somnade jag vid halv tre och vaknade med ett ryck tio timmar senare... Så visst fick jag min Törnrosasömn, den var bara lite försenad. :-)
Tyvärr var det ingen prins som stod och väntade vid sängen när jag vaknade...
Långpromenad med höstfärger
Skulle ta en promis så där på fredagseftermiddagen med Evelina. Men det blev en väldigt lååång sådan. Typ i 2 1/2 timme promenerade vi mestadels på skogsväg precis vid Mälarens strand. Underbart med alla dessa härliga färger som är just nu. Man blir liksom lugn inombords på något sätt. Men jag kan säga att det känns rejält i ben och fötter nu, är ju liksom inte riktigt varje dag man går så här långt.
Dagens provlappar
Nu jäklar börjar produktionen av virkade julgrejer här. Ska straxt dra iväg till garnaffären och inhandla bland annat grönt garn till granar samt någon typ av vitt glittergarn till de här:
Ska även köpa lite olika pärlor som kan förstärka intrycket. Bland annat som julgranskulor. Jag vet exakt hur de ska se ut sen, hoppas bara jag kan få till det som jag vill.
Värt att testa?
Har sovit så fruktansvärt dåligt under en längre tid då jag haft en hypoman period. Svårt att somna, när jag väl somnar vaknar jag efter ett tag och har svårt att somna om plus att jag är spänd som en fiolsträng med tankar som snurrar runt i 190.
I kväll var jag på en föreläsning om just sömnproblem och det var en arbetsterapeut som berättade om boll- resp. kedjetäcken. Meningen är att det ska bli ett tryck över kroppen som ska göra att Oxytocin (ett välbefinnandehormon) utsöndras och att man känner sig lite omhuldad och kramad.
Ska fråga min läkare nästa vecka om hon kan remittera mig till en arbetsterapeut för att prova ut ett. Är ju helt klart värt ett försök!
Blivande hormonmonster?
Eftersom att jag har gjort fyra försök med insemination nere i Danmark nu och fortfarande inte gravid ska jag nu försöka stimulera ägglossningen med lite extra hormoner. Både i tablettform och via en spruta som jag på något konstigt sätt ska ta på mig själv. Jag som är så spruträdd. Kommer ju svimma på kuppen! :-)
Det känns bra att göra det för att själva inseminationerna ska ge utdelning men det finns ju en viss risk att det blir tvillingar. Men det får jag ta då om det nu skulle bli så.
En annan aspekt på det hela är ju att mitt redan ganska varierande temperament kan komma att bli ännu mer argt. Och DET kan ju bli jobbigt både för mig själv och de i min omgivning. Men jag vill ju så gärna få ett barn...
Varm inombords
Kolla här vad jag fick för teckning av min 8-åriga brorson som tydligen tänker en hel del på min f.d. katt som gick bort i somras:
Undrar just vad som rör sig i hans lilla huvud men man måste ju säga att han är väldigt emotionell åtminstone.
Jobbig resa
Gjorde en liten utflykt här på eftermiddagen till mamma som bor norr om stan. Hon hade brorsönerna på middag så det passade ju bra med ett besök där då det bjöds på mumsig tacofisk. Fast det var himla jobbigt mentalt att resa kollektivt via T-centralen. Är nog inte riktigt så piggelin för att orka med sånt ännu. :-(
Provkollektion
Alltså, det här med virkning kanske inte är min grej trots allt? Blir lite maniskt beteende att jag "bara ska virka ETT varv till". Men kul är det! Speciellt som att det blir snabbt resultat.
Det där med julgranspynt ska nog bli min grej. Ska nu iväg och köpa ett tunnare garn än det jag använde på nedanstående provgrejer. Ska även inhandla guldpärlor som kommer att gnistra fint i granen. Efter jul blir det säkert mormorsrutor för hela slanten. :-)
Ska det aldrig ta slut?
Alltså, inte nog med att kroppen är utschasad. Nu har jag blivit förkyld och har ont i halsen också. Kan kroppen protestera mer högljutt än så? Nä, nu får den ta och lugna ner sig lite. Jag är ju faktiskt jättesnäll mot den nu.
Nu är det (nästan) jul igen
Dagens projekt var att åka till Annas Pepparkakors fabrik ute i Tyresö i dag. För oss som älskar pepparkakor är det himmelriket! Luktar ljuvligt bara man närmar sig och sen när man väl kommer till pepparkaksboden så finns det ett stort sortiment av smaker och storlekar att välja mellan. Förutom originalet är nog mina favvisar de med apelsinsmak samt de som är extra välkryddade.
Just i dag passade jag även på att köpa ett par pepparkakshus som jag och brorsönerna kan roa oss med att dekorera någon helg innan jul. Börjar nästan längta efter julen redan nu faktiskt...
Träningsvärk för ingenting
Vaknade upp i morse (eller på förmiddagen för att vara mer exakt) med träningsvärk! Det enda jag har gjort är ju att promenera i skogen i drygt fyra timmar i lördags och sedan plocka 60 kilo äpplen igår. Ska man verkligen känna av så lite i min ålder? I och för sig kan det kanske ha med att göra att min kropp är så utschasad efter att ha gått på högvarv i flera veckor så att den nu inte riktigt orkar med belastning utan att säga ifrån. Men jag tycker i alla fall att det är lite konstigt.
Kanske tur att jag är hemma även i dag samt eventuellt resten av den här veckan också för att kroppen ska få en chans till återhämtning så att den blir pigg igen.
Ett äpple om dagen
Förra gången lämnade jag in nästan 65 kg och i dag lika mycket till. Så nu har jag fått sammanlagt 45 liter och det ska väl räcka över vintern även om jag ger/säljer en del.
Känns verkligen bra att dricka musten som man själv plockat äpplena till och sedan att de är naturligt pressade utan tillsatser. Kan varmt rekommendera er som har en massa äpplen att lämna in dem, ni kommer inte ångra er!
Gårdagens äventyr
Tog en sväng ut i skärgården igår för att plocka lite svamp. Vi hade sån himla tur då det regnade när vi skulle åka ut och när vi kom hem men inte en droppe under tiden vi var där ute.
Trodde inte vi skulle hitta något men vi hittade faktiskt ca 5 liter höstkantareller. Så himla underbart att gå runt och strosa i flera timmar ute i skogen så där, synd bara att man inte gör det oftare!
Diskussion hos frissan
Har just varit och klippt mig hos min fantastiskt duktiga frissa! Har gått där i nio år nu och ändå tar inte hans idéer slut eller att han blir blasé.
När jag började gå hos honom hade jag jämnlångt hår nedanför axlarna och första gången sa jag att jag ville ha det kort. Han fegade lite där och vi gjorde en kompromiss. Men varefter tiden har gått blir det kortare och kortare och jag har kommit fram till att jag är en korthårsmänniska. Det passar liksom ihop med min personlighet. Eller är jag helt ute och cyklar när jag säger att en del av ens personlighet kan ge sig uttryck i håret?
Påbörjad virkkarriär
Undrar just om jag ska påbörja en ny karriär i livet som fönsterlöparvirkare? :-) Blir nästan lite sjukligt när man väl börjar. Och för att inte ha virkat (förutom snabbkursen igår) så tycker jag faktiskt att det är ganska så fint. Dock fick jag inte fram den fina limegröna färgen så fint med mobilkameran. Men håll tillgodo:
Så här ser förlagan ut:
Handfast kreativitet
Började känna innan sommaren att jag skulle vilja göra något kreativt med händerna som motpol till allt datoranvändande. Så när jag fyllde år och mina kollegor hade samlat till mig önskade jag mig en kurs i "Börja virka" på Medborgarskolan. Och denna introduktionskurs har gått av stapeln i kväll. Och det roliga var att det satt kvar i fingrarna efter att jag har virkat en hel del med min mormor när jag var i 10-årsåldern.
Det vi fick lära oss i kväll var grunderna. Dvs fasta maskor, stolpar, halvstolpar och smygmaskor. Hur kul och inspirerande som helst! Så i morgon ska jag åka och handla garn så jag kan börja med att virka grytlappar till alla i min omgivning i julklapp. :-)
Nu är hösten här
Så där, då har jag fixat ute på balkongen. Och i och med det så är hösten officiellt här. Känner mig SÅ duktig varje gång jag oljar in möblerna. Det är verkligen vuxenpoäng på sånt! :-) Nu ska möblerna bara få torka ett par dagar innan de får flytta ner i källaren.
Ser det inte väääldigt tråkigt ut nu?
Min dag
Ett litet smakprov på hur det är att vara lite manisk är när man planerar in följande trots att man är hemma sjukskriven för att ta det lugnt:
*tvätta
*höstfixa balkongen. Dvs olja in möbler, slänga blommor och ta in matta och alla attiraljer
*laga matlådor
*gå på kvällskurs "Börja virka"
Sen kommer jag säkert att komma på mer under dagen men jag börjar så här. Jag är mycket väl medveten om att det här låter som ett helt sjukt beteende och det är det också men jag kan liksom inte styra att jag bara ska ligga still i soffan och titta på tv...
*tvätta
*höstfixa balkongen. Dvs olja in möbler, slänga blommor och ta in matta och alla attiraljer
*laga matlådor
*gå på kvällskurs "Börja virka"
Sen kommer jag säkert att komma på mer under dagen men jag börjar så här. Jag är mycket väl medveten om att det här låter som ett helt sjukt beteende och det är det också men jag kan liksom inte styra att jag bara ska ligga still i soffan och titta på tv...
Läkande skogspromenad
Tog en härlig skogspromenad här på eftermiddagen på nästan två och en halv timme. Hur skönt som helst! Men nu fryser jag som 17 och ligger här i soffan med en filt. Ska försöka ta mig ut även i morgon. Känns som att det är lite läkande för själen att strosa runt ute i skogen.
Misshandlad kropp
Men så där då, då har jag misshandlat min kropp tillräckligt för ett tag framöver. Efter att ha haft en manisk period där jag gått på högvarv hela tiden och en riktig fulfylla igår där jag tappade kollen på allt så ringde jag i morse och sjukskrev mig. Jag vet att det är riktigt risigt att göra det för att man är bakis men hela kroppen slog bakut när klockan ringde. Är så trött och sliten i kroppen att jag helt enkelt inte har någon ork kvar. Så jag har redan nu bestämt mig för att vara hemma resten av veckan. Kroppen måste få en chans att återhämta sig efter att jag har varit så hård emot den under en alldeles för lång period.
Kvällen började så trevlig igår med sushi och lite vin tillsammans med snygg-Johan och Evelina. Dessvärre så blev vi tjejer lite hetsade att dricka och så blev det alldeles för mycket till att sluta av med. Sen så ska man väl kanske också ha i åtanke att jag inte är helt stabil och Evelina som precis blivit dumpad av sin stora kärlek. Så egentligen kanske det inte är så konstigt att vi blev så berusade. Men jag är jäkligt besviken på mig själv!
