Underbar försommarkväll

Åh, vilken härlig försommarkväll det har varit! Var som sagt var på Mosebacke först och åkte sedan vidare till Farsta för en öl med ett Hemvärnsbefäl. Och tro´t eller ej men det blev bara EN cider! Ja, det blev en cider i stället för en öl.
 
När jag cyklade hem från t-banan vid 9-tiden var det så där härligt ute med grönskan, alla blommande träd samt dofter. Såna kvällar vill man bära med sig i minnet när snön viner. Skulle önska att det skulle vara försommar under en lite längre period när det måste vara den allra bästa årstiden av dem alla!
 
 
 Storytel.se

AW*2

Sådär ja, då har jag avverkat fredagens första AW på Mosebacke. Men jag måste erkänna att jag inte är helt imponerad av det stället. Ganska sunkigt, dyrt plus att man blir serverad vin i plastglas. Men det är väl det som är charmen antar jag.
 
Nu är jag hemma och vänder innan jag ska iväg på ytterligare en aw. Och nej, jag ska inte dricka mig redlös i kväll!
 
Nu är sommaren här! När annars dricker man vitt vin ur plastglas liksom? Men det är ganska mysigt ändå...

IT-lexikon för behövande

Det här var exakt vad jag behövde! Har lite svårt att förstå vad Helpdesk pratar om när jag ringer...
 
 
  
 
Photobox - få en Gratis fotobok

Sommaren är räddad!

Har ni sett att Arla har släppt en ny produkt: Arlaköket mjukglass? Man kan alltså på ett enkelt sätt göra mjukglass själv hemma. Man vispar, fryser och vispar igen. Och vips så har man glass! Detta måste testas snarast!
 

När chefen är borta...

...dansar medarbetarna på borden. Nu gick chefen iväg på semester och är åter på plats först nästa fredag. Herregud, nu ska vi se hur arbetsmoralen är här på jobbet med att komma sent och gå tidigt. Jag ska villigt erkänna att jag kommer utnyttja det. Speciellt i morgon då jag är trött som ett helt ålderdomshem. Sen har jag telefontid med läkaren klockan 08:15 så det KAN vara som så att jag tar lite sovmorgon och åker in först efter det. :-)
 

Månadens besök hos hjärnskrynklaren




Sådär ja, då har jag varit på månadens psykologbesök. Vi pratar mycket om hur jag ska höja min självkänsla. Alltså, jag har ganska högt självförtroende med vad jag klarar av och så. Mer det att jag inte riktigt tycker om och ser ner på mig själv vilket ju kanske inte är så bra.

Ska även försöka jobba med mig själv när det gäller att inte vara fröken duktig precis hela tiden. Måste på något sätt lära mig att man inte måste vara glad och hjälpsam i alla lägen. Ibland måste man säga nej för att orka med sig själv. Men hur vänder man på den här ja-sägarskutan på ett smidigt sätt? Hur börjar man? Det är fasiken inga lätta grejer det här. Speciellt inte när jag blir lite provocerad över att jag behöver ändra på min personlighet (även om jag innerst inne förstår att det är nödvändigt).


Buzza Barnängen Shower+lotion

Nu ska vi se här om det inte kan bli lite ordning på min knastertorra elefanthud. Har varit och hämtat ut paketet med den nya produkten Barnängen Shower+lotion. Det är en 2 i 1-produkt som är till för oss som alldeles för ofta slarvar med att smörja in oss efter duschen. Nu ska man alltså bli insmord redan när man tvättar sig. Låter rackarns praktiskt om ni frågar mig. :-)
 
Återkommer när jag har testat den lite...
 
 
Vill ni också testa nya grejer? Anmäl er hos Buzzador här.

Betyder det att jag måste...

...börja löpa bara för att jag har fått lite träningskläder som tack för att jag hjälper till som funktionär vid olika träningslopp? Eller räcker det bra att jag har dem på mig när jag promenerar och kan fortsätta med min vanliga spinning och cirkelfys? Jag menar, att löpa är ju faktiskt väääldigt tråkigt!
 
Just såna här saker sitter jag och funderar på medan jag väntar på att de ska ringa från veterinären och berätta att jag kan hämta min lill-kisse som är inne för att skrapa tandsten i dag...
 
 
 

Kvällens extrajobb

Varför kan jag inte bara göra som alla andra för och gå hem efter jobbet och ta det lugnt? Iofs tycker jag att det är ganska kul att vara aktiv men ibland kanske man skulle vara lite snällare emot sig själv.
 
Kvällens aktivitet var att stå som funktionär vid jobbets företagstält på Vårruset. Och det var väldigt kul om än lite stressigt emellanåt då vi skulle förvara våra kollegors (ca 250 st) väskor under loppet. Men det har verkligen varit toppenväder i kväll så lite sol på näsan har man allt fått.
 
 
Nu blir det hopp i säng då jag ska lämna in lill-katten (13 1/2 år) till veterinären i morgon bitti redan klockan 07:00 för att ta tandsten.

Sjuk kollega

Helt plötsligt efter lunch här så blev en kollega tomatröd i ansiktet och fick världens hjärtklappning. Blev taxi i ilfart in till sjukhuset. Jag var heeelt säker på att det var en ångestattack men det visade sig att det var en kraftig allergisk reaktion. Dock kunde de inte direkt komma på vad det kunde bero på så utredning ska göras. Men jag tror iaf att det var kraftig ångest då jag vet att han inte mår helt bra mentalt. Lite läskigt när sånt händer på jobbet...

Rapport från helgen

Var som sagt var iväg på övning med Hemvärnet i helgen. Vi var fyra specialplutoner från olika delar av landet som skulle samöva inom området CBRN (kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) ämnen och händelser).
 
Jag var verkligen laddad (om än lite bakis) när vi möttes upp i torsdags morse. Fast det avtog ju mer tiden gick då vi var helt klart understimulerade. Vete 17 hur de hade tänkt när de planerade övningen rent tidsmässigt. Så det blev myyycket sitta i solen och fika vilket ju iofs var skönt. Men det var inte därför vi var där. Alla som deltog var ju liksom där för att vi är intresserade av ämnet och vill lägga tid på det. Fika kan vi göra hemma!
 
Ska försöka skriva ihop en vettig utvärdering av helgen utan att låta för gnällig hur nu det ska gå till. För det som var bra var ju faktiskt bara utöver det sociala att solen sken, jag fick SAS-poäng var att jag fick kvittera ut de nya underkläderna för kvinnor. Helt ok passform för ändamålet att bäras under uniform men rent designmässigt kanske de inte direkt platsar i Victoria Secrets höstkollektion. ;-)
 

Home sweet home med ågren

Har varit iväg på övning med Hemvärnet i helgen och kom hem sent igår till ett regnigt Stockholm. I onsdags, dvs dagen innan vi åkte, så hade vi after work här på jobbet. Jag hade med mig så att det skulle räcka till två glas vin men jag nöjde mig som vanligt inte där. Har inga som helst minnen eller fragment av hur kvällen fortlöpte eller slutade utan första minnet är när jag vaknade av klocka på morgonen.
 
I dag när jag kom tillbaka till jobbet så kröp jag nästan efter väggarna pga ångesten över vad jag kan ha gjort i fyllan och villan. Först fick jag frågan om det blev sent. Men den är ju ganska lätt att bara prata bort. Men sen kom en annan och frågade var jag tog vägen på puben. Och där måste jag ha sett ut som ett frågetecken och fick helt plötsligt väldigt mycket att göra. :-(
 
Vad är felet på mig? Varför kan jag inte bara göra som alla andra och ta två glas vin och sen gå hem? Varför utsätter jag mig för detta för? Alltså, det här är verkligen ett problem för mig och jag vet innerst inne att det är ett missbruksproblem att inte ta ansvar för sina handlingar och inse sina begränsningar. Men nu får det banne mig vara slut på det här!
 

Solbada naken i stan

Jag jobbar i ett jättestort kontorshus här på centrala Söder. Det är 10 våningar med kontor här vilket betyder att det varje vardag 08:00-17:00 är en hel del folk här.
Mitt emot oss ligger ett bostadshus med en herre som verkligen måste gilla att visa upp sig och sin kropp. Så fort solen lyser går han ut naken på sin balkong och sätter sig. Det här har nu blivit stora snackisen i huset då  det är väldigt många som har sett honom genom fönstret.
 
Är det verkligen OK att göra så? Kan det inte nästan gå under förargelseväckande beteende?
Vad vill han ha ut av det? Visa upp sig, provocera eller helt enkelt få lite färg på den lilla pillevicken?
 

Varför gör man så?

Jag behöver visst en liten förklaring här på ett beteende som jag inte riktigt förstår. Varför vill man förstöra samhället som man nu gör i Husby? Förstår de inte att det är en massa onödiga skattepengar går till räddningsinsatserna? Pengar som hade kunnats användas på ett bra mycket bättre sätt.
Visst, jag kan förstå att ungdomarna som har dragit igång det här kanske är frustrerade över samhället men samtidigt så borde de vara bättre uppfostrade och kunna använda andra, bättre kanaler. Vad är det för föräldrar som har uppfostrat sina barn till att tycka sånt här är OK? Eller att de ens ska kunna komma på tanken?
 
Nej, skärp till er nu och väx upp! Inse att det är vi skattebetalare som får stå för kalaset för pengar som i stället hade behövts till att hjälpa de svagare här i samhället!
 
 
 
 
 
 

Packa ur, packa i...

Trots att det är över en vecka sedan jag kom hem från Köpenhamn så hade jag inte riktigt tömt resväskan ännu. Få väl skylla på att jag var sjuk förra veckan. :-) Men nu var jag tvungen. Skulle ju nämligen börja packa den igen då jag ska iväg på Hemvärnsövning i helgen. Och den här gången ska jag vara lite busig och ta min vanliga resväska med hjul i stället för den gröna bärsäcken. Vågar inte riktigt riskera nacken nu när den äntligen känns lite bättre.
 
Men visst är det väl ändå fruktansvärt tråkigt att packa upp när man har varit bortrest?
 

Snurrig dag

Vad fasiken är det med mig egentligen? Känner mig fortfarande helt snurrig i bollen efter förra veckans influensa och jag får mer och mer ont i benen. Känns typ som när man var liten och hade växtvärk, som att någon står och drar i skeletet samtidigt som det tvinnas runt. Känner mig som en gammal kärring när jag vaknar på nätterna och måste gå upp och gå en sväng. Men i min ålder är det väl snarare så att man blir kortare???
 
 
Hur som helst så är det iaf ganska kul rent socialt att vara tillbaka på jobbet igen. Verkar som att jag har varit saknad med tanke på hur mycket som ligger på mitt bord.
 
 

Myspysdygn med brorsonen

Var på middag hos min moster på söder igår och där var även brorsan med familj. Den yngre av hans söner följde sen med mig hem och sov över. Är så himla mysigt att han fortfarande vill komma till mig fast han snart fyller 8 år. Det kommer väl en dag när han och hans storebror tycker att faster är töntig och tråkig.
 
I dag har vi i alla fall varit på Aquaria ute på Djurgården och kollat på fiskar. Blev lite fikande och en hel del pratande. Helt enkelt en bra söndag med skönt häng som avslutades med grillmiddag hos brorsan.
 
 

Vem kom på detta?

Alltså, vem 17 har kommit på de där äckliga nya smakerna på Loka? Tog fantasin slut och man var tvungen att hitta på något revolutionerande för att vi inte skulle sluta prata om märket? Undrar just om de kommer att slå igenom på riktigt eller om de säljer just nu för att folk är nyfikna? För det finns väl ändå ingen som på riktigt tycker att de är goda???
 

Vååår!

Några små minnen från gårdagens dejt med chips- och dippkompisen (förklaring på det uttrycket hittar ni här).
 
 
 
 
 
 

Supertrevlig eftermiddag och kväll

Åkte över till en "chips- och dippkompis" här i eftermiddags för promenad och middag. Måste ju träna mig inför att börja jobba igen efter en veckas sjukfrånvaro. Men det går väl sådär må jag säga. Har rackarns ont i kroppen och är alldeles snurrig i bollen.
Vad en chips- och dippkompis är? Det är en sån där som man i princip alltid hänger ihop med och som man i alla lägen kan vara sig själv med. Nu har vi iofs varit ifrån varandra under ett par år men lyckats sakta men säkert hitta tillbaka till varandra igen. Visst, kanske kan det aldrig bli som det en gång ha varit men det är bra nog som det är nu.
 
Apropå det där med kompisar så måste jag nog säga att jag numera bara har nära kompisar kvar. De där ytliga som bara tar energi och inte ger så mycket tillbaka har jag rensat ut en efter en. Det kan inte vara meningen att det bara är en som ska hålla liv i relationen. Så de som är mina vänner idag är en exklusiv skara som jag försöker värna om.
 
Åter till ämnet. Vi tog en långpromenad och hamnade spontant på en solig uteservering för en öl innan vi gick hem till honom och käkade hemgjord cannelloni fylld med en jättegod köttfärsröra. Såna här eftermiddagar/kvällar vill jag ha fler av då det är dem dagarna man minns!
 
 

Bagareberta

Har fått ett sånt himla bra recept på fröknäcke med havssalt av min svägerska. Det är verkligen superlätt att göra och verkligen gott som snacks eller till fikat. Så nu har jag bakat en omgång här på förmiddagen för att ta med till kompisen som jag ska på middag till i kväll. Tänkte att vi kunde ta en fördrink ute i solen med detta som tilltugg.
 

Att lita på sina medmänniskor

Jag har som sagt var väääldigt svårt för att lita på mina medmänniskors avsikter. Vet inte riktigt varför jag misstror dem i den yttre sfären runtomkring mig och jag vet inte hur jag ska lära mig att lita på folk igen...
 
Såg denna i Aftonbladet i dag och den stämmer verkligen klockrent på mig:
 

Dags att försöka bli mamma 3

Då är vi framme till hur långt jag har kommit i processen. Jag har alltså tagit alla nödvändiga blodprover såsom HIV, Klamydia, Röda hund osv. Jag har dragit ner på kaffe från 5-6 koppar till 2-3 koppar per dag, motionerar mer, äter mer grönsaker etc.
 
När jag var nere på inskrivningssamtalet så kände jag mig helt lugn vilket tydligen avspeglade sig. Barnmorskan jag träffade sa att det inte var något tvivel på att jag hade bestämt mig.
Samtalet var avslappnat och det var en väldigt harmonisk miljö. Jag känner mig inte det minsta nervös över att åka dit, snarare så att jag vill göra det så snart som möjligt för att komma igång. Statistiskt sett ser det ut så här: Kvinnor över 40 år behöver genomsnittligt insemineras 10-11 gånger innan graviditet uppstår, risken för spontan abort är dessvärre uppemot ca 44%. Men det SKA gå! Och jag är ju inte riktigt 40 heller ännu. ;-)
 
Det som dök upp är frågan om min ålder. Börjar ju närma mig 40 med stormsteg vilket självklart försvårar proceduren. Men för att öka chanserna så ville hon att jag ska gå och göra en ultraljudsscanning av äggledare/livmoder, genomspolning för att se att det inte är något stopp samt kolla upp mina hormonvärden. Så nu har jag bokat tid för ultraljud och därifrån får jag remiss för de andra två sakerna. Tänk vad hemskt om det skulle vara så illa att det blev ärrbildningar av den löjliga klamydiainfektion jag hade för över 20 år sedan och som gjort att det blivit stopp. Gick ju med den ganska länge eftersom att jag inte märkte av den. :-(
 
Ja, ja. Jag kommer i alla fall att börja försöka redan nästa månad även fast jag inte hunnit kolla hormonerna ännu. Då ska jag göra två såna där ägglossningstester om dagen från dag 12 i cykeln. Så fort den visar positivt ska jag ringa ner och säga att jag kommer dagen efter. Sen kan jag i lugn och ro boka biljetter ner och hem samma dag. Slipper alltså övernattning vilket känns jätteskönt!
 
Så nu vet ni vad mitt liv kommer att kretsa om närmaste månaderna. Barnmorskan sa att jag skulle försöka leva livet som vanligt men hur lätt kommer det att bli på en skala? När jag väl har satt igång kommer det ju antagligen att vara det enda jag tänker på...
 
Finns många olika varianter av familjer idag

Dags att försöka bli mamma 2

Då fortsätter jag historien från det tidigare inlägget om min längtan efter att bli mamma...
 
Har under årens lopp, och framför allt då under senaste året, läst en del på internet om det här med insemination. Jag har kommit fram till att jag vill göra det i Danmark av olika anledningar men den största var ändå att det är mycket enklare och billigare att ta sig till Köpenhamn än till Helsingfors. Så när jag bokade att jag skulle dit på semester passade jag på att göra inskrivningssamtalet på plats vilket man även kan göra via Skype.
Det var en del papper att fylla i innan, det var blodprover som skulle tas och det allra svåraste: ta några stora moraliska och etiska beslut.
 
För mig har det största beslutet varit att välja om det ska vara en öppen eller anonym donator. Finns ju både för- och nackdelar med bägge delarna. Om man har en öppen kan barnet få reda på donatorns namn när det fyller 18. Men till vilken nytta då? Jag menar, vi snackar om en student som velat dryga ut studiebidraget lite och som antagligen inte alls är intresserad av att bli kontaktad av en 18-åring från Sverige. Det är ju faktiskt ingen pappa utan en donator som runkat i en burk och sen lagt det bakom sig.
Hade det varit en kille på krogen så hade man ju haft en historia att berätta om honom om än så kort. Man hade vetat hur han hade sett ut, hur hans framtoning hade varit och lite så där. Nu vet jag ju absolut ingenting så allt barnet eventuellt skulle vilja veta får det ta reda på själv.
 
Min magkänsla säger att jag vill ha en anonym donator. Jag vet att det kommer att bli jobbigt att förklara bakgrunden till detta beslut när frågan kommer men samtidigt så kommer det att bli jobbigt hur jag än gör. För om jag nu väljer anonym så låser jag ju alla dörrar.
 
Det där med biologiska syskon har jag också tänkt på. Man kan välja att antingen skapa som en bank med 10 portioner som man tar av och sedan spar resten till ett eventuellt syskon. Men då blir man låst av en och samma killes spermier och vad händer om man inte passar ihop? Sen kan man välja att när man blir gravid köpa ytterligare doser från samma kille om det finns på lager och därifrån spara. Och det är nog detta alternativ jag kommer att välja. För OM jag nu skulle vilja och orka skaffa ett syskon så blir de ju biologiska.
 
Det här med att berätta för omgivningen är ingenting heller som jag oroar mig för. Alla mina närmsta vet om det och när andra frågar kommer jag att säga att jag har valt att skaffa min egna lilla familj själv. Sen får folk nöja sig med det bäst de vill. Huvudsaken är att jag är ärlig mot barnet och förklarar bäst det går så tidigt som möjligt.
 
Det här var lite om vad den största tankeverksamheten går åt till just nu. I morgon kör jag lite mer om vad som kommer att ske nu. Fortsättning följer...

Dags att försöka bli mamma

Ni som har läst här tidigare har sett att jag har funderat mycket på det här med barn. När jag var yngre, typ i 25-om de årsåldern, var jag inte säker på att jag ville ha barn men ju äldre jag blivit desto större har längtan blivit.
För ca sex år sedan började jag tänka mer och mer på detta. De första tankarna var att jag skulle adoptera som ensamstående men då jag hade en väninna som genomgick detta så insåg jag att jag ville testa andra vägar först och främst. Kände att jag först och främst ville försöka bli biologisk förälder och ungefär samtidigt som dessa tankar kom så stramades reglerna åt för ensamstående adoptivföräldrar vilket iaf skulle göra det i princip omöjligt för mig att komma igenom en sån process.
 
Min nästa tanke var att göra en heminsemination med ett bögpar som är nära kompisar till mig. Vi diskuterade detta fram och tillbaka men trots att vi gjorde ett par försök så kändes det inte rätt för mig och jag avbröt försöken. Kände att vi då skulle bli tre föräldrar som ville vara med och påverka även fast vi bara var två biologiska. Jag kände då att vi skulle ha blivit alldeles för beroende av varandra. Och tänk om någon av oss skulle få för oss att flytta? Och vad skulle hända om de skilde sig? Skulle vi bli tre stycken som skulle dela på vårdnaden då? Även om vi som sagt var bara skulle vara två biologiska och egentligen inte behöver ta hänsyn rent juridiskt till den tredje kanske det iaf skulle bli väääldigt jobbigt. Och sen det där med uppfostran, hade vi verkligen samma värderingar?
Nu när jag ser dem med alla sina fosterbarn är jag glad över att jag inte gick vidare med den lösningen.
 
Sedan runt 2008 började jag då läsa mer om det där med insemination. Kändes på en gång att det var rätt väg att gå. Hade bara inte tänk på den möjligheten tidigare. Kände mig glad över den insikten och gjorde ju den där magsäcksförminskningen för att gå ner i vikt för att öka förutsättningarna. Men så träffade jag hastigt och lustigt en kille från Hälsingland i början av 2009.
Jag vet egentligen inte om jag var riktigt kär i honom eller om jag bara blev glad och smickrad över att han uppvaktade mig så intensivt med känslor. Han var iaf en riktig strulpelle och till slut gick det inte längre.
 
Sommaren 2010 träffade jag då mitt livs kärlek uppe i Jämtland. Han kom in i mitt liv med storm och jag hade aldrig i hela mitt liv haft så starka känslor. Det var så där att jag nästan blev tårögd och varm i hjärtat bara jag tänkte på honom. Och hur det var när vi pratade i telefon och träffades ska vi inte ens prata om... Hur som helst var inte jag hans stora kärlek och jag blev brutalt dumpad för två år sedan vilket gjorde att jag gick ner i en djup svacka.
 
Under de här två åren så har jag mått riktigt dåligt av och till men har sedan knappt ett halvår kommit tillbaka på banan igen och tagit tag i det här med barnfrågan igen rent känslomässigt. Och nu när jag snart fyller 40 känner jag att jag inte kan gå och vänta på att eventuellt träffa någon kille igen. Och skulle jag ens våga lita på någon igen?
 
Nu vet ni lite bakgrund och jag fortsätter min historia lite senare i dag med var jag står i dag och hur långt jag kommit...
 

Tillbaka men under isen

Hade en fantastiskt trevlig helg i Köpenhamn med en massa nya intryck och upplevelser. Dock blev jag jättesjuk där nere och har varit sänkt sedan i lördags. Fast där nere tvingade jag kroppen att vara uppe i lördags och söndags så det är bara de två sista dagarna som jag har varit helt däckad och under isen. Igår sov jag precis hela dagen. Så nu vet jag verkligen vad killar pratar om när de är förkylda.
 
Återkommer med rapporter från helgen när jag är lite piggare igen...

Slits hit och dit

Nu är jag helt klar inför avresa i morgon bitti. Tror jag i alla fall. Brukar alltid komma upp såna där sistaminutergrejer när man ska åka. Men Danmark är ju inte direkt ett U-land så det ska nog gå bra även om jag glömmer något hemma.
 
Känns fortfarande otroligt tungt att jag åker till Köpenhamn i stället för att gå på begravningen för min "extrafarfar" uppe i Jämtland. Försöker att tänka att jag i alla fall gör rätt eftersom att jag har ett möte med insemineringskliniken på torsdag. Kommer kännas fel hur jag än hade valt och i det här läget tänkte jag på mig själv i första hand vilket ju är ovanligt,
 
Vi ses igen i början av nästa vecka när jag är hemma på plats igen.
 
Have a nice weekend!

Städar & packar

Vet inte riktigt vad jag tycker är tråkigast av att städa och packa när man ska iväg så här. Nu är det ju som tur är bara fyra dagar jag ska vara nere i Köpenhamn men det är i alla fall en del man ska tänka på.
 
Städa kan man ju tycka är onödigt när man ska bort men jag ska ha kattvakt som kommer hit. Och då vill jag absolut inte visa upp mitt hem som det brukar se ut. Jag må vara ordentlig på jobbet där jag vill ha struktur men hemma. :-( Tur att Spotify finns med musiken från musikalen Jesus Christ Superstar...
 

De bästa bantartipsen

Inför långhelgen när det kanske slinker ner en och en annan godbit kommer här några små bantartips:
  • Om du äter när ingen ser det, innehåller det inga kalorier.
  • Om du dricker en lågkaloridryck och äter en eller två 250 g chokladkakor, kommer kalorierna i chokladen att kvittas mot läskedrycken. 
  • Om du äter tillsammans med andra, räknas bara de kalorier som du får i dig utöver vad de andra får i sig. 
  • Mat som intas av medicinska skäl (t.ex äggtoddy, varm choklad med likör, glögg, rödvin, konjak, iskall öl) räknas aldrig.
  • Mat (t.ex popcorn, chips. Jordnötter, läsk, smågodis) som intas när man ser på film, video, eller lyssnar på musik innehåller inga kalorier eftersom den inte intas som föda, utan som en del av underhållningen.
  • Kakbitar och småkakor innehåller inget fett ifall de bryts sönder och äts upp bit för bit, eftersom fettet förångas då kakan bryts sönder.     
  • Allt som slickas från knivar, slickepottar eller skedar medan du lagar mat innehåller inga kalorier eftersom det är ett led i matlagningsprocessen. 
  • Mat som är frusen innehåller inga kalorier, eftersom kalorierna är en värmeenhet.
  • Mat med samma färg har samma kaloriinnehåll. Tomat-jordgubbssylt, gurka- gröna sega råttor mm.
  • Ju mer du göder dem omkring dig, desto smalare verkar du själv.

 LEV VÄL!


Hemsk upplevelse

Tänk vad hemskt att råka ut för något liknande som kidnappningen av de där tre tjejerna i Cleveland. Blir man någonsin "normal" människa igen efter att ha suttit TIO år inspärrad helt i våldet av en knäppis? Hur har han och hans bröder kunnat leva med sig själva egentligen under alla dessa år? Och dessutom göra minst en av tjejerna gravid. Det är verkligen heet sjukt!
Just såna saker som att bli inspärrad är sånt som jag drömmer mardrömmar om på nätterna. :-(
 
Ser inte det här huset ganska normalt ut?

Spännande studiebesök

Först följde jag med en av våra brandspecialister här på jobbet till en utbildning på ett av innerstadssjukhusen. Han berättade lite om vikten av att släcka en brand medan den fortfarande är liten. I och med det slipper man att branden sprider sig samt utrymning vilket ju kan vara svårt på just sjukhus med folk som ibland är sängliggande och har svårt att röra sig.
 
Efter det var vi på en brandtillsyn med brandförsvaret på det ena av universitetssjukhusen. Och det var verkligen jätteintressant! En tillsyn är lite som en revision där man ska berätta om och uppfylla vissa kriterier inom det systematiska brandskyddsarbetet (SBA). Tillsynen gick bra och vi blev godkända på alla punkter.
 

Står vi inför en allvarlig typ av krigsföring?

Det är ju verkligen läskigt om de Syriska rebellerna har tagit till nervgiftet Sarin i sin krigsföring. FN misstänker ju det och håller nu på att ta in information från vittnen och vårdpersonal.
 
Sarin är ett effektivt vapen och angriper det centrala nervsystemet. Det är i princip luktfritt och märks därför inte alltid. Sen det är ganska billigt och lätt att tillverka är det inte helt ovanligt att just fattigare länder har tillverkning av detta ämne för att kunna använda vid "eventuellt behov".
 
Usch, det är verkligen ett hemskt ämne som kan utplåna många människor inom kort tid.
 
This is the chemical structure of sarin.
Text från faktasamlingcbrn.foi.se:

"Symptom/Verkan

Nervgaser är färglösa och har endast svag doft, vilket gör att de är svåra att upptäcka. Följden av detta är att det första tecknet på utsläpp oftast är personer med förgiftningssymptom. Det är därför viktigt att var och en känner igen dessa symptom.

Utmärkande för nervgaser är att de är oerhört giftiga och att de verkar mycket snabbt. Nervgas i form av gas-, aerosol- eller vätska kommer in i kroppen via lungor och hud eller efter intag av kontaminerad vätska eller föda. Förgiftningsvägen är av betydelse för hur lång tid det tar för nervgasen att börja verka. Vilka symptom som uppkommer och ordningsföljden mellan dem är också beroende av förgiftningsvägen. I allmänhet går förgiftningen snabbast om man exponerats via andningsapparaten. Detta beror på att lungorna har mycket stor yta och är rikligt försedda med blodkärl. Den inandade nervgasen kan därför snabbt nå ut i blodbanan och transporteras ut i kroppen. Om man exponerats för en hög koncentration kan man vara död redan inom någon minut. Förgiftningen blir mer fördröjd när nervgasen tas upp genom huden. Nervgaserna är mer eller mindre fettlösliga och kan tränga in i hudens yttre lager. Det tar dock en viss tid innan giftet når fram till de djupare liggande blodkärlen. De första symptomen uppkommer därför först 20-30 min efter påbörjad exponering, men förgiftningsförloppet kan därefter vara snabbt om dosen nervgas är hög. Värt att nämna i detta sammanhang är att det endast vid speciella förhållanden kan bli fråga om enbart hudexponering."


Nu är jag redo

Så, nu har jag varit och växlat till mig Danska kronor inför weekendtrippen till Köpenhamn. Ska bli superduperskönt att komma iväg några dagar. Och det bästa av allt är att det inte är sådär jättemycket att stressa runt med "turistmåsten" då jag inte är särskilt konstintresserad. Det betyder att det finns gott om tid att bara vara.
 
I och för sig ska jag ju iväg på det där inskrivningssamtalet på kliniken där jag planerar att låta mig insemineras. Men det beräknas bara ta en timme även om det kanske kommer att kräva en del nervositet innan och tankar efteråt...
 

Vårpromenad & shopping

Har varit riktigt duktig och varit ute och gått i dag! Fått ihop hela 13365 steg bara på att gå vilket är nästan en mil. Gick både en hel del utomhus (inkl. fika i solen) plus att jag var i Kista centrum en sväng. Och tror ni att jag kunde hålla mig ifrån att handla där? Nej, just det. Blev jeans, top, blus och en mobilpenna.
 
Turkos Blus, Färgstark mönstrad voileblus med...Svart Topp, Svart t-shirt med broderat döskalle...             Blå Jeans Allie, Straight-jeans i 5-ficksmodell med...            Ministylus Blå

The last stand

Vanligtvis brukar jag absolut INTE tycka om filmer som innehåller Arnold Schwarzenegger men så blev jag övertalad att se "The last stand" och tyckte den var riktigt bra faktiskt.
Handlar om en förrymd fånge som ska ta sig över gränsen till Mexiko. Allting går enligt plan ända tills han ska passera det sista lilla samhället där Arnold är sheriff. Där kan man lugnt säga att han stöter på patrull...
 
The Last Stand (2013) Poster

Killbesök på kvällskvisten

I kväll skulle pappa och äldsta brorsonen komma förbi på middag innan de skulle iväg på hockey på Globen. Men i eftermiddags ringde den yngsta och frågade om han kunde få följa med dem och sedan sova över hos mig. Och vad svarar man på en sån fråga? Självklart ja förstås! Så de kom alla tre på middag och sedan blev vi två kvar ensamma.
Vi har haft en riktigt mysig kväll där vi först åkte till min farmor och farfars grav och planterade penséer och sedan hem till soffan och kollade på "Sune i Grekland-all inclusive". Ganska rolig film faktiskt och jag måste medge att Morgan Alling gör Pappa Rudolf väldigt bra.
 
Affisch

Gillar att visa upp sig?

Mittemot vårt kontorshus på nio våningar ligger det ett vanligt bostadshus. I en av lägenheterna bor det en herre på ca 60 år som gillar att göra sin morgongymnastik och sola naken på sin balkong. Redan förra sommaren var vi alldeles chockade här på kontoret över detta. Och det var nästan så att vi hade hunnit glömma bort honom. Men så vips så var han tillbaka här innan lunch.
Först bara satt han och läste en bok i bara mässingen. Sen när en kollega kollade ut så låg han i en solstol och hade lite fredagsmys med sig själv. Blev ju världens grej här och till slut var det ett tiotal kollegor som stod och kollade och skrattade. Då fick han syn på dem och slängde över en DN.
 
Undrar just om han helt enkelt inte tänker på att han har så många människor i huset mittemot eller om han njuter av att synas? Hur som helst så uppskattar jag personligen inte detta. Speciellt inte som att han är blekfet och ser allmänt sunkig ut. *urk*
 

Filmtips så här en torsdag

Hamnade framför filmen "The impossible" som handlar om en familj som kommer ifrån varandra under Tsunamin. Den var riktigt bra! De lyckades verkligen förmedla hjälplösheten och krafterna när vågen kom. Och sen smärtan både fysiskt och psykiskt innan de fick reda på var resten av familjen hade tagit vägen någonstans. Är SÅ tacksam över att jag inte var med om det!
 
Utan att avslöja för mycket kan jag väl säga att det var ett typiskt amerikanskt slut (även fast filmen inte var amerikansk) vilket gjorde att den på slutet förlorade sin känslomässighet. Men den var riktigt bra och sevärd ända fram tills dess. Kan rekommenderas!
 
 
 

Spam?

Kolla här vad jag fick för mail i dag:

"Hallå
Jag använder detta medium för att informera there and ömsesidig transaktion sum innebär överföring av $ 21.5 million less bank i i Kina, för dig att informera sum motta gare. T Du, after mig på sangcchin@yahoo.com.hk för mer information.
Hälsningar
Sang Chin."

Undrar om jag ska ta och maila till henne och se vad som händer, kanske blir jag rik på kuppen. Känns ju verkligen seriöst med den översättningen. :-)

 

Alldeles för aktiv dag

Först och främst vill jag bara säga ett par ord om gårdagkvällen och hur jag firade valborg. Var först med min kusin och käkade på grekisk restaurang. Sen gick vi till Stortorget i Gamla Stan där fackeltåget mot Riddarholmen skulle utgå ifrån. Det var verkligen en upplevelse må jag säga att gå med! Snacka om valborgskänsla.
 
 
 
Men jag måste säga att det verkligen var apkallt att stå där så efter en halvtimme gick vi vidare till Bishops Arms på Vasagatan. Mycket trevlig kväll!
 
Så, nu ska jag berätta om dagens aktiviteter. :-) Började med en förmiddagsfika med en kompis jag inte träffat på alldeles för länge. Vi har bara träffats någon gång i början av året. Sen har tiden bara gått på varsitt håll.
Därefter åkte jag och tvättade bilen innan vårvaxningen som jag självklart gör för hand. I år körde jag även lite rubbing för att bli av med lite smårepor. Och pärlan blev SÅ fin!
 
Eftersom att det fortfarande var ljust ute och någorlunda varmt så passade jag på att skura balkongen, Och när jag ändå höll på så gick jag ner i källaren och hämtade möblerna+atteraljer. Fick gå upp och ner hela fyra gånger för att få upp allt. Men fint blev det!
 
Till att sluta av med har jag gjort matlådor med stekt kassler och potatis- och broccolimos. Så nu ligger jag här i soffan och känner hur träningsvärken kommer smygande från alla monotona rörelser i dag. Men rackarns vad nöjd jag känner mig!

RSS 2.0/>