Biokväll i sensommarrusket
Mötte upp käre Pappsen tidigare i kväll för att gå på bio. Länge sedan vi gjorde något tillsammans bara vi. Nu pratar man ju iofs inte så mycket med varandra just när man går på bio med det var mysigt ändå.
Filmen vi såg var "Snabba Cash II" och jag tyckte den var riktigt bra! Kändes mer verklighetstrogen än ettan. Dock kanske det var lite väl mycket blod och våld för min smak. Men det är väl så det är antar jag. Och tänk att den där smutsiga världen bara är några kilometer härifrån. För trots att jag är blåögd och naiv så inser jag att sånt här faktiskt händer och att folk dödar varandra. Tycker att det är ganska läskigt och sorgligt att människor kan göra varandra så illa.
Känder som att filmen bara var typ en halvtimme lång och den bjuder verkligen in till en del tre. Och det gör ju ingenting med tanke på Joel Kinneman. :-)
Freeedag
Guuud vad skönt det är att det är fredag! Den där känslan som infinner sig är helt underbar! Nu har jag iofs bara varit på kontoret två dagar den här veckan men ändå. Känns bra för mitt mentala att först vara ledig i måndags och sedan suttit i workshop onsdag och torsdag med inte helt fulla dagar. Nästa vecka blir också ganska soft: heldagsmöte på onsdag och sedan ledig för att åka upp till Umeå på Hemvärnsövning ons kväll-sön. Tänk om alla veckor kunde vara så här, då skulle jag ju inte hinna bli uttråkad och rastlös. :-)
Nu blir det en sväng in till stan för att kolla på Snabba Cash 2. Lagom aktivitet en regnig kväll som denna.
Behöver ni ett litet skratt?
Kolla in det här klippet om ni inte har sett det och behöver ett litet skratt så här en grå torsdag:
Kritisk verksamhet i samhället
Jobbar ju inom Landstinget och har i dag suttit med i ett heldagsmöte för att göra en Risk- och sårbarhetsanalys över vattenleveransen till våra sjukhus. Måste säga att jag tycker sånt är jätteintresant. Och jag är väl en av de få då de flesta brukar försöka slingra sig ur det arbetet. Men jag tycker det är viktigt att man har en plan B om och när det händer något.
När man sitter med en sån här Risk- coh sårbarhetsanalys så försöker man hitta på olika scenarion med vad som kan hända och hur det skulle påverka verksamheten. Sen uppskattar man hur stor sannolikheten är att det händer samt hur stor konsekvensen för verksamheten blir. Då får man fram ett riskvärde som i sin tur avgör om man ska ta till åtgärder för att förebygga eller om man helt enkelt kan acceptera ett kortare stopp i verksamheten.
I morgon är det nästa etapp för samma sjukhus men sen på fredag är det dags att återvända till kontoret igen.
Kan det kallas för konst?
Hamnade framför ett jätteintressant program här tidigare i kväll på SVT som handlade om psykakuten på S:t Göran. Var verkligen jätteintressant att få en inblick i deras verksamhet. Hade nog inte riktigt förstått vad det egentligen får genomlida där om nätterna vad gäller våldsamma patienter och vapen. Fast alla var ju inte så "sjuka". Det var ju verkligen allt mellan himmel och jord som folk söker för. En del hade sovit dåligt några nätter (är jag psyksjuk då som inte har sovit en hel natt på flera veckor?), någon hade blivit dumpad av sin kille och någon visste med sig att det var något större på väg och sökte hjälp i förebyggande syfte. Tänk att det finns så många i vårt samhälle som mår så dåligt... Tragiskt egentligen...
Dessvärre förstörde de programmet lite genom att ta upp det som "konstnären" Anna Odell gjorde för några år sedan. Hon iscensatte ju en psykos som tog sin början på Västerbron. Hon blev körd till just psykakuten där hon blev fastspänd för att de trodde hon skulle skada både andra och sig själv för att sedan erkänna att hon var frisk. Undrar just hur hon tänkte när hon tagit så mycket av samhällets resurser ifråga om både poliser och sjukvårdens insatser?
För mig är inte det där konst utan bara jäkligt korkat gjort! Vid den tiden bodde hon här i samma område som mig och varje gång jag såg henne gnisslade jag tänder. Skulle jag möta henne på gatan idag skulle jag antagligen inte kunna hejda mig ifrån att sparka henne på smalbenet!
Ser hon inte lite sjuk ut trots allt?
Inte så farligt rörigt
I dag var första dagen på jobbet igen efter min lilla "sjukskrivning". I och med att jag har varit borta så hade jag inte sett hur det såg ut vid min plats efter inbrottet vi hade på kontoret. Men det syntes knappt! De verkar ha kollat igenom skåpen ganska lugnt och metodiskt och bara tagit sånt som kunde vara av värde. Så från mig stal de "bara" två kuvert med insamlingar till kollegor som fyller år (ca 700:- totalt), några taxicheckar (som spärrades ganska snabbt) samt en nyckel till ett skåp som de inte hade lyckats hitta/haft tid att leta efter. Så jag får nog vara glad trots allt.
Det som känns värst är att något äckel har varit med sina bakteriella händer och rotat bland mina grejer. Sånt kan jag nästan bli kräknödig av.
Att säga vad man tycker
Är med i ett sånt där nätverk så att jag ibland blir tillfrågad om jag vill vara med i en fokusgruppdiskussion. Det kan handla om i princip allt mellan himmel och jord men just i kväll var det ett ganska känsligt och diskussionsvänligt ämne: är det bra eller dåligt att näringslivet går in i som privat aktör i den offentliga verksamheten såsom inom sjukvprd och skola? Vad är det för fördelar respektive nackdelar?
Jag som är arbetstagare och inte har några egna barn eller gamlingar i min direkta närhet som behöver omvårdnad tycker att det är bra med friheten som de privata aktörerna ger. Samtidigt kan jag tycka att det är fel att de ibland gör alldeles för stor vinst och att pengarna går till riskkapitalbolag utomlands och inte ens skattar i Sverige. Svår fråga det där... Men jag kan väl säga som så att det blev ordentliga diskussioner då vi var åtta stycken personer med helt olika ingångsvärden. Speciellt pensionären och den utförsäkrade sjukskrivna hade väl kanske inte riktigt samma åsikt som jag hade. De tyckte att det gamla systemet fungerade mycket bättre när alla fick pengar under längre perioder.
Inte nog med att man får framföra sina åsikter, man får öven 500:- i rikspresentkort för 1 1/2 timmes jobb. Alltså ganska lättförtjänta pengar. :-)
Tröttmössa
Fick gå upp ganska tidigt i morse eftersom att jag skulle till farbror doktorn i morse. Kände ju att det kanske var dags att göra något åt medicineringen med det anti-depressiva. Så nu äter jag en så hög dos som jag aldrig har gjort. Men jag hoppas verkligen att jag ska bli jämnare i humöret och framför allt sova bättre!
När jag kom hem efter att ha vart på farmor+mormors gravar och planterat blommor så gick jag och sov middag ett par timmar. Var heeelt slut! Antagligen av anspänningen inför läkarbesöket.
Ja må jag leva...
Fyller i dag hela 39 år! Hur fasiken gick det till? Var har de senaste 15 åren tagit vägen liksom?
Hade som bekant det där födelsedagskalaset igår. Hur det slutade efter min besvikelse över mina vänners svarande/icke svarande? Jo, en fick jag reda på var sjuk (en halvtimme efter utsatt tid), en hade kommit hit trots att han var sjuk så han fick i princip vända i dörren av utmattning och feber samt att Johan inte ens kom. Så det var en tapper liten skara här. Men vi hade det verkligen JÄTTEtrevligt med god mat och färgglada drinkar. Vid straxt efter midnatt stämde de upp i skönsång och drog i med "Ja, må du leva". Undrar just var grannarna tyckte om det. :-) De sista gick vid halv två så det var ju en ganska human tid må jag säga.
Presenterna från kompisarna
Själva födelsedagen i dag har jag inte firat något speciellt. Var ute på väninnans odlingslott och skulle skörda lite potatis och vad händer? Jo, himlen öppnar sig och det finns ingenstans att gå under. Som tur var så hade vi bägge två gummistövlar och regnjackor.
Middag har intagits med mamma, moster och hennes man på söders bästa kinakrog. Lagom ansträngande en trött och seg dag som denna.
Inget är som väntans tider
Nu TROR jag att jag har läget under kontroll inför kvällens kalas. Även om vi "bara" är 12 st så krävs det en del logistik när man bor litet. Och även om det inte är så stort så ska det städas och plockas.
Ska faktiskt bli riktigt kul att få hem lite folk då det är alldeles för länge sedan sist. Tror faktiskt att det är hela fyra år sedan jag hade något lite större än bara middag för några stycken eller familjen.
Ses i morgon igen då det är min födelsedag!
Ska faktiskt bli riktigt kul att få hem lite folk då det är alldeles för länge sedan sist. Tror faktiskt att det är hela fyra år sedan jag hade något lite större än bara middag för några stycken eller familjen.
Ses i morgon igen då det är min födelsedag!
Koll på läget?
Nja, jag vete 17 om jag har full koll på läget inför morgondagen. Känns som att det är jättemycket kvar att göra. Men jag får skylla mig själv som bara skjutit fram det. Fast i kväll har jag gjort maten "Nordafrikansk gryta" så att den är klar, jag har gjort parmachipsen till fördrinken och nu ska jag sätta igång med yoghurtpannacottan vi ska ha till dessert. Har även plocka det mesta så att det bara är själva städningen kvar i morgon. Plus dukning och skära sallad då förstås. Men jag känner mig fortfarande ganska lugn. Fråga mig i morgon vid 2-tiden, då är jag antagligen i upplösningstillstånd av stress.
Dagens nostalgi
Höll på att plocka här hemma när jag hör barndomens melodi ute på gatan: Hemglassbilen. Trodde knappt att det konceptet fanns kvar längre. Var med blandade känslor jag faktiskt gick ner och känslan var precis den samma när man stod där och pekade ut vad man ville ha. Den allra största skillnaden var väl att man numera betalar med kort. Sen fick man gå hem med den kalla kartongen under armen precis som då.
Lite lugnare inombords
Efter ett par dagar av i princip ensamhet börjar jag faktiskt känna mig lite lugnare inombords. I natt har jag tom sovit ordentligt. Men jag ska till farbror doktorn på måndag och prata lite medicinering av antidepressivt, kanske är det som så att jag behöver någon annan sort eftersom att beteendet har ändrats?
Är dock lite illavarslande när jag ser detta i dagens horoskop. Jag har väl inte gjort annat än gjort mig osams med folk senaste veckan?
Vem bjuckar?
Vem har första tjing på att bjucka mig på en resa till typ Kanarieöarna eller liknande? Skulle verkligen behöva en vecka i värmen med allt vad det innebär av att ligga och läsa på stranden, gå ut och käka, dricka paraplydrinkar osv. Dessvärre har jag ju inte råd och behöver därför en sponsor. Och denna sponsor behöver inte ens åka med, jag klarar mig bra ensam och skulle inte lida av det. Är nog bara bra att ha det lite långtråkigt. Jag vill och behöver verkligen en resa!
Bild från fritidsresor.se
Stör mig som f-n!
Nu är jag tillbaka till den här festen på lördag igen. Det är så jäkla störigt med mina s.k. vänners beteende. Nu har ett par till fått förhinder! Dock kommer en som inte hade svarat härom dagen. Det som är skönt är att jag aldrig någonsin behöver ha dåligt samvete om jag skulle behöva tacka nej till en fest om det skulle råka dyka upp något roligare. Och det skönaste av allt är att jag inte behöver engagera mig i att ha någon fest nästa år när jag fyller 40. För jag kommer aldrig mer att utsätta mig för den här besvikelsen! Då kan jag i stället bjuda ut mina få riktigt nära vänner på restaurang i stället och slippa allt jobb runtomkring.
Så, nu ska jag försöka släppa detta och ha kul med de få som kommer på lördag i stället! Det är de värda... ♥
Inbrott i skåpet
Tydligen så hade vi inbrott på jobbet igår kväll. De hade smitit in med någon som jobbade sent genom dörren. Vi har kortläsare och automatisk dörröppnare vilket gör att dörren står öppen några sekunder. Och är man inte uppmärksam bakåt så är det lätt gjort för någon att smita med. Eftersom att det var kväll hade de fått jobba ganska ostört. De hade hunnit igenom ett 30-tal skåp och just när de höll på att rota igenom mitt så blev de påkomna. Min kollega frågade vilka de var och pysslade med och de sa att de städade. När kollegan så frågade om id-kort så sprang de iväg. Med en del av mina grejer i handen! Eftersom att jag är hemma och sjuk har jag fått räkna upp vilka ev. värdesaker jag har i skåpet via telefon vilket kanske inte var så mycket men de taxicheckar jag har är ju desto jobbigare att spärra.
Ja, ja. Tur att det var på jobbet och inte hemma. Men det är jäkligt störigt att folk inte kan skilja på ditt och mitt! Dessutom så var de tydligare öststatare vilket inte gör min bild bättre av dem! Nej, håll kvar dem på sin sida av sjön så att vi slipper det kriminella packet!
Gråt, gråt och åter gråt
Började grina igår kväll och har gjort det av och till hela natten. Gjorde så jäkla ont inombords och rev att jag inte kunde ligga stilla. I dag har jag därför suttit trött som ett vrak på ett heldagsmöte som krävde en del koncentration. Som tur var så slutade vi redan vid halv fyra så jag kunde åka hem och fortsätta gråta vilket jag gjort i kväll. Har försökt att pigga upp mig med "Mia & Klara" för att försöka bli lite gladare med det går inte alls i dag.
Kommer faktiskt att vara hemma från jobbet resten av veckan och skrev ett ärligt mail till mina chefer där jag skrev att jag inte är sjuk i den bemärkelsen utan att jag inte sover ordentligt om nätterna och bara är ledsen. Ska ringa läkaren i morgon och prata om min antidepressiva medicinering så får vi se vad han tycker.
Just nu känns det som ett jättestort projekt att ha fest på lördag. Men det blir kul när vi väl har kommit dit.
Besvikelsen är stor
Då jag fyller år på söndag så har jag bjudit in till ett litet kalas på lördag där jag tänkte fixa mat och dryck. Är ett par år sedan sist så jag tänkte att det kunde vara dags. Och även om det är mycket jobb bakom när man är ensam så är det ändå kul.
Men nu var det inte just själva förberedelserna jag skulle prata om utan vuxna människors nonchalanta attityd till att svara på inbjudningar. Jag hade bjudit in 19 st med OSA igår söndag. Inbjudan skickades 11/7. Elva har tackat ja (varav en antagligen lämnar återbud), två har tackat nej, en har bara svarat kanske (ska man ta det som ett ja eller nej?) samt fem stycken som inte ens har bemödat sig med att svara trots två påminnelser.
Vad är det för stil egentligen? Svarar man inte ja eller nej direkt och sedan står fast vid det svaret? Man kan väl inte vänta med att svara för att se om det dyker upp något roligare heller?
Nej, i morgon tas de bort från mina vänlistor! Kan man inte ens bemöda sig med ett enkelt ja/nej så är man inte värd min vänskap!
Fast det allra värsta var nog brorsans beteende. Han och hans fru tackade ja nästan direkt och idag ringde han och sa att de inte kommer pga att han hade "glömt bort" att han skulle springa något lopp på lördag dag och att han inte skulle orka sen. Fast grejen är att de ALLTID har fest efter loppet! Så det är fasiken INTE ok!!! Och det här är andra gången på ett halvår som de gör samma sak. Alltså tackar ja först och sedan planerar in annat.
Nu ska jag gå och grina en skvätt av besvikelse och låta katterna trösta mig...
Att göra slut på en relation
Äntligen har jag bestämt mig för ”göra slut” på den relation som jag och söt-Johan har. Det har ju varit väldigt svajjigt mellan oss vilket kulminerade när vi var uppe på Storsjöyran. Jag har nu kommit till den punkten när jag känner att det bara är jag som ger och försöker träffas. Och nu har jag ledsnat! En kompisrelation är ju som vilken kärleksrelation som helst och måste vara på bägges villkor. Det kan inte bara vara den ena som styr och den andra ska rätta sig efter det. Jag känner att han inte ger mig något längre utan jag blir bara helt knäpp, ledsen och på dåligt humör av honom och hans strulande.
Han kommer antagligen att tycka att jag är larvig men då får han faktiskt tycka det. Hade han velat ha kvar mig som kompis hade han betett sig schysstare. Och egentligen är det väl inte konstigare att göra slut med en kompis än med en kille? Men av någon konstig anledning pratar man inte så ofta om just den här typen av uppbrott.
Just nu känns det bara befriande att ha tagit beslutet. Dock ska jag utstuderat nog vänta tills på måndag då han ska betala av sin skuld för Yran-resan.
Skönt att vila öronen
Hamnade hastigt och lustigt på middag hos mina bögkompisar med alla fosterbarnen. Men efter några timmar inklusive middag i den där aktiva miljön är det allt bra skönt att komma hem till katterna som inte gör sådär jättemycket väser av sig.
Barnen som är 3, 5, 8 och 15 år är jättesöta och så men de tre yngsta, som är en syskonskara, är så pass "skadade" av sin uppväxt att de är överaktiva och hela tiden ska testa gränser. Det blir ju ganska påfrestande för en utomstående som jag och även fast jag vet innerst inne att de antagligen inte har det lätt kan jag inte låta bli att säga ifrån när jag tycker att det blir alltför livat. Känns som att kompisarna gett upp lite och inte längre märker överaktiviteten. Fast vid det här laget känner barnen mig så bra att de vet hur långt de kan gå innan jag säger ifrån. Och det som är skönt är att jag får säga till dem också. Hur som helst var det väldigt kul att träffa kompisarna igen.
Något att tänka på
Såg detta på baksidan av en Festis eller liknande och jag måste nog säga att det är något som inte bara barn ska tänka på. Även vuxna på arbetsplatser borde tänka på budskapet. Speciellt när det kommer någon ny till en arbetsplats. Jag tror faktiskt att vuxna är sämre än barn på att ta hand om varandra och vara kompisar på jobbet. Och även som vuxen är det jobbigt att känna sig utanför om man inte får vara delaktig och följa med på fika/lunch. Nej, om alla tog till sig detta så borde vi få ett trevligare arbetsklimat.
Diggiloo en lördagkväll
Har just kommit hem efter att ha varit och kollat på "Diggiloo" vid Ulriksdals slott. Snacka om att det överträffade mina förväntningar! Trodde typ att artisterna skulle sjunga sina låtar en och en. Men icke! De sjöng mest låtar från filmens värld och de flesta låtarna var samtliga inblandade i på ett eller annat sätt. Nej, det här var riktigt bra! Sen gör det ju inte saken sämre heller att min favvis Markolio var med heller. :-) Kommer definitivt att försöka få biljetter även nästa år.
Aktiv fredag med spontandejt
Igår efter jobbet så fortsatte veckan i kulturfestivalens anda med guidad tur i ett kolonilottsområde. Snacka om intresse och tid folk har för det vackra.
Direkt därifrån in till stan för konsert med Crooners som består av Magnus Carlson (Weeping Willows), Freddie Wadling och Lars Cleveman. När jag var på väg dit ringde en kille som jag haft lite kontakt med via en nätdejtingsida och frågade om vi skulle ses på en spontandejt. Och visst, även fast jag var hur trött som helst så var jag nyfiken på denna Magnus. Och tro´t eller ej men vi hade det riktigt trevligt! Han var social och pratig så det gick av bara farten liksom över ett par glas vin. Så jag var inte hemma förrän vid halv två i natt då jag i princip stöp i säng. I dag har jag därför varit superdupertrött och bara tagit det lugnt och sovit middag. Nu väntar konsert med Diggiloo. Tjohoo...
Dagens bästa
Är inte det här världens roligaste bus så säg? Ett par tjejer här på jobbet tog ett kasserat tangentbord och planterade smörgåskrasse och har ställt på en kollegas bord. Undrar just vad kollegan säger på måndag när han kommer tillbaka efter typ 6 veckors semester? Jag hade i alla fall svårt att sluta skratta och fnissar fortfarande när jag ser det.
Magiskt med Ola Salo
Just nu är det kulturfestival i Sthlm vilket innebär att det är gratis uppträdanden och konserter lite varstans ute på stan. I dag var Ola Salo och Radiosymfonikerna och gjorde en konsert på Gustav Adolfs Torg. Och den var helt MAGISK och underbart bra! Faktiskt det bästa jag sett på fler, flera år. Tänk att The Arks låtar gjorde sig bra även med en symfoniorkester. Jag som alltid har gillat The Ark måste nog till och med säga att det här var strået vassare. Låtarna gjorde sig sjukt bra i den här tappningen. Sen att det var en carm och skön sensommarkväll gjorde ju inte saken sämre.
Undrar just hur det känns för en artist som står där framme inför alla när de får ett sånt enormt gensvar som de fick i dag? Om jag hade varit Ola i dag hade jag nog börjat grina. Men de kanske stänger av såna känslor? Det måste ju hur som helst kännas varmt i hjärtat...
Bild från jonasnydesjo.com
Boktips #16: Inlåsta
Har tagit mig igenom boken "Inlåsta" som handlar om en mamma som är inspärrad i ett litet, litet skjul med sin fem-åring. De har skapat sin egna lilla värld där inne och har ett eget kommunikationssätt med varandra. Mamman kommer ihåg hur livet var utanför och börjar planera för att rymma. Som verktyg använder hon sonen och lyckas! Men det är då det svåra livet för pojken börjar. Han har ju aldrig träffat andra människor, vet inte hur man beter sig socialt och vet inte vad saker är för något.
Jag tycker att boken var ganska dåligt skriven och det var en sån där bok som jag kommer att ha glömt bort om en månad. Den gjorde alltså inget större avtryck hos mig.
Bild och text från bokus.se:
"Jack bor med sin mamma i ett låst rum på drygt tio kvadratmeter i ett skjul. Rummet är ljudisolerat och specialbyggt för att de inte ska kunna ta sig ut. Jack tycker om att titta på tv och kallar de tecknade figurerna för sina vänner. För honom finns ingen annan verklighet än den innanför de fyra väggarna med hans mamma och mannen som kommer in ibland för att leverera mat och ta ut sopor. Mamman är noga med att Jack vid dessa tillfällen alltid är instängd i garderoben, så han ser aldrig mannen tydligt, men från sitt gömställe hör han att mannen verkar elak.
När Jack fyller fem år börjar han att ställa frågor till sin mamma och till slut väljer hon att berätta om världen utanför. Hon har också sett en möjlighet att fly och Jack har blivit stor nog för att de ska kunna rymma tillsammans.
Inlåst är en sorglig men ändå kärleksfull historia berättad utifrån den femåriga Jacks perspektiv, som trots att han spenderat nästan hela sitt liv inlåst är ovanligt intelligent och känslig. Romanen handlar om svårigheten med att möta världen utanför det lilla skjulet både att komma tillbaka till den och att se den för första gången."
När Jack fyller fem år börjar han att ställa frågor till sin mamma och till slut väljer hon att berätta om världen utanför. Hon har också sett en möjlighet att fly och Jack har blivit stor nog för att de ska kunna rymma tillsammans.
Inlåst är en sorglig men ändå kärleksfull historia berättad utifrån den femåriga Jacks perspektiv, som trots att han spenderat nästan hela sitt liv inlåst är ovanligt intelligent och känslig. Romanen handlar om svårigheten med att möta världen utanför det lilla skjulet både att komma tillbaka till den och att se den för första gången."
Halvrisig
Känner mig ganska risig men har bara lite ont i halsen och är lite förkyld. Har gått så här några dagar nu. Varför kan det inte bryta ut ordentligt för i stället? Då det som tur är fortfarande är ganska avslaget på jobbet så gick jag hem redan vid tre i dag för att ta det lugnt. Och i morgon förmiddag ska jag sitta hemma ett par timmar innan jag ska iväg med lillkatten till veterinären för ett sår han har fått som inte vill läka trots tratt sedan en vecka tillbaka. Han är så ynklig där han går och slänger med huvudet men ack sååå söööt...
Ytterligare en konstig grej
Härom veckan undrade jag hur man kan råka falla överbord från en Finlandsfärja. Frågan är dock om inte dagens rubrik är ännu skummare. Huuur kan man falla ur en buss??? Det är ju inte bara så att man råkar snubbla till och hoppsan, jag råkade visst falla ur bussen. Och för att ta sig ur en buss bara så där så måste man väl i alla fall öppna en dörr eller ett fönster? Kan någon förklara för mig hur detta detta har gått till???
Bild från expressen.se:
Så får du mig ändå
Åh, jag har varit och lyssnat på Emil Jensen i Vitabergsparken i kväll och han var lika bra som vanligt! Han öppnar upp helt nya tankebanor för mig och jag gillar både hans musik och mellansnack. Emil är faktiskt en sån där person som jag känner att jag skulle vilja träffa över en fika så att han kunde utveckla och förklara sina tankar lite. Sen tycker jag att han ser ganska bra ut också vilket inte gör saken sämre. :-)
Är det någon mer än jag som gillar honom?
Dåligt med besökare?
Om du vill ha fler besökare till din blogg på ett enkelt sätt kan jag rekommendera:
Man får två poäng för varje sida man besöker och varje visning kostar tre. Jag brukar passa på att slöläsa X antal bloggar när jag ändå pratar i telefon. Visst, många bloggar passar inte mig men ganska ofta hittar man riktiga guldkorn. Så det här är ett enkelt sätt att både få fler läsare OCH hitta nya bloggar att läsa.
What a day!
I dag var ju första dagen på jobbet efter semestern och vad betyder det? Jo, svårt att somna=mer död än levande när klockan ringde i morse. Det där med mornar är verkligen inte min grej alltså!
Dagen på jobbet har varit seg och rörig. Många trådar som ska knytas ihop, många mail som ska läsas/besvaras och dessutom försöka sätta sig in i närmaste veckans agenda. Men, van administratör som man är så gick det relativt smärtfritt.
På väg till spinningpasset ringde veterinären från förra måndagen och berättade om gammelkattens njurvärden som de tog blodprov på. Visade sig att de har blivit kraftigt försämrade vilket resulterar i att de absolut inte vill söva honom. Så jag ska hålla koll på honom så att han inte visar tecken på tandvärk samt att han äter ordentligt. Måste nog säga att det inte känns så där jätteroligt. Kan nog till och med säga att det känns för jäkligt! Veterinären berättade den krassa sanningen att det antagligen kommer att bli just njurarna som lägger av först på gammelkatten och att jag ska vara förberedd på det. Men hur förbereder man sig på något sånt? Vill ju att Alfonz ska leva för alltid ju!
Slut-på-semestern-ångest
Sitter här bakis efter gårdagens bröllopsfest för min moster och hennes man som gifte sig i maj men som väntade med festen ända tills igår. Vi var bara 16 st men hade det verkligen jättetrevligt med god mat och lite för mycket vin. Och inte nog med att jag är lite bakis, jag börjar även jobba i morgon igen och har världens slut-på-semestern-ångesten. Alltså, jag vill INTE börja jobba igen! Skulle lätt kunna tänka mig att vara ledig minst fyra veckor till. De här jag har haft bara försvann liksom. Och det värsta är att jag inte riktigt vet var de har tagit vägen någonstans. Nu är det 48 veckor kvar tills nästa semester. :-(
Varför kan jag inte bara vinna 25 000 i månaden i 25 år för? Tänk att bara behöva jobba när man själv känner för det och kunna gå in på projektanställningar eller som volontär och hjälpa andra.
Inte ens en onyttig middagspizza fick mig att bli lite gladare.
I´ll be back
Har haft några riktigt bra dagar med brorsönerna men är nu ensam igen och det slog ner som en bomb med alla tankar som har skuffats undan den här veckan. Återkommer när jag fått ordning på hjärnan igen. Så länge får ni veckans favvis-låt med Tant Strul:
Hur det gick hos tandis med katten?
Jo, han var så duktig så! Visade sig att tanden gått av så pass långt ner att de trodde att det var nere i pulpan vilket betyder att Alfonz kan ha ont även fast han inte visar det utåt. Nu behöver de söva honom för att kunna undersöka ordentligt med röntgen och så för att eventuellt ta bort tanden helt. Och detta hade ju inte varit några som helst konstigheter om det hade varit en ung och frisk katt. Nu är han nästan 17 år med förstorad hjärtmuskel samt njursvikt vilket innebär en stor risk vid narkos. Men vad ska jag göra? Kan ju inte låta honom gå och kanske ha ont heller? Jag får nog se till att ställa in mig på att det KAN komma att gå illa och så får det bli en glad bonus om det går vägen.
I dag tog de blodprover för njurarna och sen ska vi in och göra ultraljud på hjärtat innan de söver honom. Känns i alla fall tryggt att han är på ett stort djursjukhus där de har resurser.
I morgon bitti drar jag och brorsönerna till Kolmården för två dagars umgänge med varandra och djuren. Ska bli riktigt kul!
Vi ses!
Gammelgubben till tandläkaren
Ena "gnag-tanden" på gammelkatten, nästan 17 år, har gått rätt av. Undrar just hur det kommer sig med tanke på att han bara äter torrfoder och aldrig behöver gnaga. Sen undrar jag ju förstås om det gör ont på honom. Fast det verkar inte så då han äter som vanligt och det inte ser svullet ut i munnen. Men för säkerhets skull ringde jag till veterinären och det visade sig att tandläkaren var där just i dag och hade fått ett återbud. Så för första gången i sitt liv ska nu Alfonz gå till tandläkaren. Vet inte riktigt om det är han eller jag som kommer tycka att det är jobbigast att gå dit, brukar nämligen vara jag har det visat sig genom årens lopp...
Slappardag
Eftersom att min hjärna uppenbarligen har gått på ledighet så har även jag tagit det lugnt i dag. Suttit i solen på balkongen och läst och lyssnat på Sommar. Trodde inte solen tog så mycket längre men det gjorde den! Har fått några snygga ränder som antagligen kommer att bli svårt att hinna få bort innan hösten är här. Ja, ja. Finns värre saker här i livet.
Har även gjort något så tankebefriande som att plocka blåbär. IGEN! Det finns fortfarande hur mycket som helst där ute i skogen men myggjäklarna tar kål på mig och förtar mycket av den härliga känslan. Har hört att det är gott om mygg i år och jag kan verkligen bekräfta att så är läget!
Semesterhjärna
Är det någon mer än jag som upplever att hjärnan har gått på semester? Känns som om den har stängt av helt och inte kan tänka alls. Visst, det är väl bra det. Men tänk om den nu inte kan starta igång igen när det är dags att gå tillbaka till jobbet nästa vecka?
Just nu är den seg som sirap och kan inte ta minsta beslut. Allting går liksom som i slow motion...
Just nu är den seg som sirap och kan inte ta minsta beslut. Allting går liksom som i slow motion...
Nästan som ett hån
Alltså, är inte detta ett hån mot oss vanliga dödliga? Hur kan man ens gå runt med 40 000:- i handväskan? Det är ju ett par månadslöner i skattade pengar ju. Och till råga på allt var hon ute på shoppingtur och hade precis kommit ut från butiken Ralph Lauren... Nej, sånt här kan göra mig lite sur. Och avundsjuk dessutom...
Från expressen.se
Vill bli kär!
I och för sig har jag inte varit kär många gånger i mitt liv, de är nog ganska så lätträknade. Har nog mest varit förälskad vilket jag har ganska lätt för att bli. Men jag vill bli så där riktigt kär igen, så där så att det känns i magen och man blir alldeles varm inombords och nästan tårögd när man bara tänker på honom med stort H. Är ju en helt fantastisk känsla. Speciellt om det är från bägge håll... Men vad är det egentligen som gör att man blir kär i vissa personer och inte i andra? Vad är det som triggar igång känslorna? Kan man manipulera sina känslor att ta en viss väg? Hm, stora funderingar så här en fredagskväll...
Mysigt dygn
Drog iväg ner till Trosa igår för att hälsa på en av stabslottorna i mitt f.d. hemvärnskompani som har sitt sommarställe där. Blev förundrad över hur pass mysigt det var där. En riktig sommarstad! Fast jag undrar just hur det är där på vintern. Och vad jobbar alla med då med tanke på att det var en hel del sommarbutiker/restauranger med säsongspersonal?
Vi var och fikade på världens mysigaste fik med supergoda bullar:
Hann även med en sväng i svampskogen med kantarelltur innan det blev till att avnjuta rökt lax, potatissallad och kallt Chardonnay-vin.
I dag har vi tagit en lååång promenad och sen varit och hälsat på en annan från hemvärnskompaniet som bor med sin husvagn på en campingplats under sommaren. Måste nog säga att jag inte alls lockas av att bo på campingplats med allt vad det innebär.
Förresten så var vi inne en sväng på Saltå Kvarn och kollade/handlade lite. Kul att åka dit även fast jag INTE delar antroposofernas filosofi. Men det där med biodynamisk odling är nog bra och ska väl stödjas antar jag. :-)
Jag drar IGEN
Körigt det här med semester må jag säga... Har nu packat om och drar ner till Trosa där en lotta från mitt förra hemvärnskompani har sitt sommarställe. Men den här omgången blir jag bara borta lite drygt ett dygn så jag är hemma i morgon igen. Och sen ska jag verkligen försöka att bara vara hemma i helgen och ta det lugnt. Känner att jag behöver det då jag börjar känna mig helt utkörd av allt plus att jag måste samla krafter inför nästa vecka när jag ska ha brorsönerna hela veckan.
Vikingabesök på Birka
Tog i dag en båttur ut till vikingastaden Birka på Björkö. Har velat åka dit i flera års tid och nu äntligen blev det av tillsammans med mamma och brorsönerna. Men jag måste säga att det var lite av en besvikelse. Det var hur trångt som helst på båten, det var världens kö till toaletter, inget speciellt förutom fin natur att se där ute osv. Hade nog väntat mig att det skulle finnas spår av de arkeologiska utgrävningarna på ett eller annat sätt men det var bara åkermark över hela ön.
Nä, lägg pengar och tid på att åka någon annanstans i stället...
