Då är det officiellt
Nu under avdelningsmötet här på förmiddagen gjorde chefen officiellt att han slutar som avdelningschef. Han var kort och koncis i informationen och inbjöd inte till någon offentlig frågestund utan hänvisade till att var och en fick komma direkt till honom om de hade frågor om hans beslut.
Jag fick några minuter med honom i efterhand och då sa han att det kändes ganska befriande. Det han var lite orolig över är att det ska spridas en massa spekulationer om att han har fått sparken trots att han faktiskt har sagt upp sig själv.
Personligen tycker jag att den här situationen känns ganska jobbig. Jag har ju jobbat väldigt bra ihop med honom och har största förtroendet för honom som chef. Det är väl kanske det som har gjort att jag har hamnat lite utanför gruppen rent socialt, att jag har varit lojal och sagt emot när de pratat skit. Som det känns nu undrar jag inombords hur länge jag ska orka med det här stället. Är väääldigt tungt rent socialt sett. Försöker och försöker men det känns som om jag stångas med en vägg. Ja, ja. Nu får jag ta en dag i taget…
