lyckis

Äntligen är det dags att åka upp till älskade Jämtland igen! Känner att hela min själ behöver det. Dock är jag lite orolig över hur det ska gå med Johan. Känns faktiskt som om det inte är någon bra idé alls att han ska åka med upp. Inombords känns det just nu som att vi kommer bli osams redan innan Uppsala. Eller i alla fall innan vi är framme och att han inte kommer följa med hela vägen upp utan vänder på vägen någonstans. Fast om jag ska vara helt ärlig så får han göra som han vill, han ska INTE få förstöra min helg!

 

Undrar just hur det kommer att kännas att köra igenom Ljusdal där X:et bor utan att träffa honom. Vi har nu inte pratat med varandra sedan i mars någongång. Tröttnade på att det bara var jag som hörde av mig jämt. Så när jag slutade höra av mig så tog kontakten slut. Och jag har faktiskt fler i mitt liv som antagligen snart försvinner av samma anledning. :-(

 

Nu drar jag, ses på måndag igen!