lyckis

I eftermiddags var det äntligen dags att få komma till psykologen. Vi pratade om de ångestsymptom som jag har haft senaste tiden och hur jag har hanterat att jag blev dumpad av dejten så brutalt via sms. Jag har varit väldigt spänd och haft svårt att sova och till och med när jag väl har sovit har jag varit spänd som en fiolsträng vilket har känts när jag vaknat. Sen det där med skov av hjärtklappning, snabb andning och iskalla händer visar ju att det är någonting som är fel.

Efter lite pratande och nystande berättade hon för mig att jag har en kraftig stressreaktion! Så nu ska jag försöka tänka på andningen, ta det lugnt och göra avslappningsövningar. Men hur jag ska kunna slappna av när kroppen är så här på helvarv är en gåta för mig. Kändes ju väldigt skönt att få veta att det är en normal reaktion på något man har varit med om men samtidigt så blev jag väldigt ledsen. Kände lite att "är jag inte starkare som människa än så att jag inte klarar av en sån grej?".

 

Nu ska jag försöka ta det lugnt i helgen och bara låta känslorna komma som de vill. Det enda jag har inbokat är att pappa kommer över och käkar i morgon. Men han brukar inte bli så långrandig vilket kanske är skönt och passar bra just nu.