lyckis

Skojade innan föräldraledigheten om att jag skulle njuta av långledigheten, ta det lugnt, läsa böcker, virka och baka cup-cakes. Men jag hinner ju verkligen inte med någonting alls mer än att mata, klä på/av och byta blöjor. Ibland känns det som att jag knappt hinner klä på mig själv ens. Och det där med socialt liv är ett minne blott. Hinner ju inte ens svara på sms... Men det är det värt! För han är ju verkligen världens underbaraste och det är en fröjd att se hans utveckling nu när det blir mer och mer vakentid. 

 

Han har hela tiden haft lite svårt att få grepp vid amning så vi har kört med hjälpmedlet amningsnapp. När jag började på BVC visade det sig att hans tungband var lite för kort så igår var vi in till öron-näsa-halskliniken och klippte det. Kände mig verkligen som världens sämsta mamma när de plockade fram kirurgsaxen och klippte utan bedövning. Men det är tydligen så de gör och det var bara skrik några minuter innan han somnade om igen. Dock verkade han vara lite störd över det sen på kvällen. Men jag vet ju inte om det var för att det gjorde ont eller om det var för att tungan kändes konstig där i munnen nu när det går att röra på den. Så nu ska vi börja öva på att amma utan napp. Får se hur det går så här efter tre veckor med amningsnapp. Wish me luck!