lyckis

Skäms nästan över att säga det högt men som det känns nu så vill jag aldrig mer jobba! Varför stressa livet halvt ur sig, gå upp tidigt om mornarna, trängas med folk och behöva umgås med folk hela dagarna som man inte har valt själv när man kan ha det så här bra? Mår bättre än på länge (typ 15 år) av att ha det lite lugnare omkring mig. Har slutat helt med en stämningsstabiliserande medicin och dragit ner till minimidos av den antidepressiva. Eventuellt kommer vi att testa att ta bort den helt inom kort. Och ovanpå det så sover jag sjukt hårt och ganska mycket nu. Fast det kan ju i och för sig bero på att jag inte får sova ut sammanhängande någon gång för tillfället samt att vi är utomhus flera timmar per dag. Det gör väl att man tar varje tillfälle i akt att sova.

 

Jag måste medge att om jag skulle vinna trettio tusen i månaden i 25 år så skulle jag nog försöka leva snålt och klara mig på det. Alternativet är väl om jag har någon okänd rik släkting/beundrare i USA som dör och har testamenterat en massa kosing. Måste hur som helst komma på en bra strategi till att slippa jobba mer fram tills pensionen om typ 25 år. :-(

 

Den här tiden på året är verkligen underbar att vara ledig på. Njuter av varje dag med sol och vårgrönska.