Dags för sömnutredning

Inte ens järnsprutan jag fick i början av december hjälpte mot min allt jobbigare trötthet. Den tilltar mer och mer och nu känns det som att livskvalitén börjar bli lidande. Allra jobbigast är att jag blir ledsen över att jag inte riktigt orkar leka med Lilleman och hjälpa honom att utvecklas.
Har senaste månaderna tagit X antal blodprover och ökat på intag av B-vitamin, järn samt att jag äter dubbel dos av D-vitamin. Tror att de har tagit prover på i princip allt som går att ta prover på utan att hitta något. Så nu ska jag sova med en hel del utrustning på mig i natt för att se mitt sömnmönster, om jag snarkar eller har andningsuppehåll.
 
Vill ju så gärna bli mitt vanliga pigga och aktiva jag igen. Är less på att känna mig konstant trött och orkeslös! Undrar dock hur det ska gå att sova med en massa grejer fastsatta på kroppen. Wish me luck! :-)
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback
RSS 2.0/>